Sök:

Sökresultat:

46653 Uppsatser om Fćr alla vara med - Sida 2 av 3111

SKOLAN SOM ARENA FÖR FYSISK AKTIVITET : En studie om skolans betydelse för att motivera fysiskt inaktiva elever till att vara fysiskt aktiva.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

TAKK som ett stöd för andrasprÄksinlÀrning i förskola och skola

Syftet med arbetet Àr att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal pÄ en förskola och skola i ett och samma rektorsomrÄde tog vi reda pÄ vad de anser om att anvÀnda TAKK för att förbÀttra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frÄgade ocksÄ varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan nÀr det har visat sig vara bra i förskolan. VÄrt resultat visar att alla vÄra intervjupersoner tycker att TAKK mycket vÀl kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrningen bÄde i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen pÄ kunskap om TAKK..

En skola för alla : Pedagogers uppfattningar om inkludering

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

En inkluderande skola : En undersökning av hur termerna en skola för alla, integrering, inkludering och delaktighet anvÀnds i betydande skoldokument

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

SprÄk för alla?

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ om alla mÀnniskor har samma möjligheter att tillÀgna sig sprÄk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lÀr sig ett sprÄk samt att redogöra för individuella skillnader vid sprÄkinlÀrning. Jag vill Àven undersöka elevers och lÀrares attityder till Àmnet grundsprÄk och se om eleverna pÄverkades av att de inte fÄr betyg i Àmnet grundsprÄk. En stor del grundar sig pÄ litteraturstudier men jag har Àven en undersökande del dÀr jag via enkÀter undersökt elevers och lÀrares tankar om grundsprÄk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lÀtt för att lÀra sig sprÄk.

Barn behöver fysisk aktivitet: En studie om hur rektorer erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan Àr obligatoriskt för mÄnga. UtgÄngspunkten i arbetet Àr det uppdrag som skrevs in i lÀroplanen 2003 som innebÀr att skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad Àr rektorns ansvar och vilka förutsÀttningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkÀter till alla rektorer pÄ F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie pÄ ett fÄtal personer skickade vi ut vÄr egenkonstruerade enkÀt.

"...alla kanske inte kommer med det, men fÄr det" : En studie om koncentrationssvÄrigheter i skolan

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

En undersökning av skolavslutning i kyrkan

Med detta arbetet vill jag undersöka argumenten för och emot skolavslutning i kyrkan. Med hjÀlp av policydokument, rektorer, praxis och debattsidor lyfts argument fram och diskuteras. Svenska skolan och Svenska kyrkan har i mÄnga Är haft starka band till varandra och mÄnga skolor har skolavslutning i kyrkan. I undersökningen framkom det att de som föresprÄkar skolavslutning i kyrkan menar att det Àr nÄgot mysigt, högtidligt och en tradition vi haft i mÄnga Är. De som talar emot menar att man genom att ha skolavslutning i kyrkan utestÀnger elever frÄn en dag som bör vara en gemensam högtidsdag.

Den lilla gruppens vara eller icke vara : en studie om perspektiv pÄ en skola flör alla

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

En skola för alla? En studie om inkludering och integrering av funktionshindrade elever.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Uppsala Konstmuseum : Ett museum för alla

För att nÄ ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgÀngligt och inbjudande. Placerad vid FyrisÄn, pÄ grÀnslandet mellan Uppsalas stadskÀrna, industriomrÄdet och stadsparken, Àr den synlig och lÀtttillgÀnglig frÄn alla hÄll och lyfter ett omrÄde som tidigare bara har varit en plats mÀnniskor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgÀngare och cyklister. Byggnaden placeras dÀrför strategiskt för att inte blockera nÄgot gÄngstrÄk men samtidigt ta vara pÄ dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga strÄken uppkommer Àven nya vÀgar; ytterligare en bro över FyrisÄn som förbinder stadstrÀdgÄrden med museét och genvÀgar över och igenom sjÀlva byggnaden.Projektets tvÄ ledord Àr tillgÀnglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gÀrna ÄtervÀnder till.

"Vareviga en, vad du Àn har för problem eller lyten..." : En intervjustudie av uppfattningar om en skola för alla

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

En skola för alla! - Hur utmanas de bÀttre i matematik?

Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

Spela pÄ olika villkor : En artikelserie om funktionshindrade datorspelare

Datorspel har under början av 2000-talet tagit vÀrlden med storm. Fenomenet har exploderat frÄn att vara en angelÀgenhet frÀmst för de redan frÀlsta till en internationell miljardindustri. Sverige Àr en av de bÀsta lÀnderna i vÀrlden pÄ datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhÄllningen. Ett funktionshinder kan försvÄra eller helt förstöra spelupplevelsen.

En skola för alla, barn med diagnosen ADHD : En kvalitativ studie med erfarna lÀrare inom omrÄdet

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->