
Sökresultat:
46851 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 7 av 3124
LÀrarens syn pÄ samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.
IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen
1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.
Organiserin, planering och systematiskt arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd : En studie i hur man med ett inkluderande arbetssÀtt organiserar arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd
Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.
Chef - polis och kvinna
Bakgrunden till det hÀr arbetet var att vi sÀllan stött pÄ kvinnliga chefer under vÄra fÀltstudieveckor. Vi frÄgade oss utifrÄn detta hur det Àr att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om Àmnet och dÀrför var vÄrt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger pÄ upplever sig sjÀlva som chefer. Om upplevelsen förÀndrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.
Historiemedvetande i det mÄngkulturella klassrummet - den narrativa historiens möjligheter
Arbetet Àr en studie om hur sju högstadielÀrare i SkÄne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning pÄ historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det Àr intressant att studera lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt dÄ de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. LÀrare, kursplan och lÀroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frÄgan kring hur lÀrare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mÄngkulturella klassrummet. NÀr elever med en icke europeisk historiekultur inte fÄr sin historia ÄskÄdliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen ocksÄ stÀlla frÄgan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.
"Det Àr i alla fall nÄn jÀvel som tÀnker pÄ en"
- En undersökning av mediebilden av medelÄlders kvinnor i svenska damtidningar..
Alla barn Àr vÄra barn : om vÀgen till skolan för alla
Tanken om den inkluderande skolan har under en lÀngre tid debatterats livligt av forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats Àr om, och i sÄ fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. MÀrkligt nog har frÄgan om hur en inkluderande skola kan uppnÄs inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. Syftet med den hÀr studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och förÀldrar upplever en skola som strÀvar efter att bli fullstÀndigt inkluderande.
NÄgot alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berÀttandet om begreppet public service
Titel: NÄgot alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berÀttandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-� och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berÀttar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hÀmtade ur BorÄs Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-�Demokraten, Göteborgs-�Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.
Pedagogernas mÄl med utevistelsen: Att gÄ ut för att lÀra in, att gÄ in för att lÀra ute
I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.
En skola för alla en utopi?: pedagogers uppfattningar om en skola för alla
Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.
Ansvar för redovisningskonsulten
Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).
VÄrt barn skall gÄ pÄ Montessoriskola!
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ varför förÀldrar vÀljer att sÀtta sina barn pÄ montessoriskola. Jag skulle Àven vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika.
För att göra det hÀr arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat tvÄ barns förÀldrar frÄn vardera skola. Det var förÀldrar till en flicka och en pojke i skolÄr 1. Skolorna lÄg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jÀmföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt vÀlbÀrgat samhÀlle.
Vikten av vikten : Stor empati för stora kvinnor
Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som vÀcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som Àr i en utsatt situation. EnkÀterna innehöll en fiktiv berÀttelse om tre kvinnor och lÀstes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor kÀnner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för mÀnnen kanske inte Àr en lika central frÄga.
Hur anser sig lÀrare förvalta skolans uppdrag om strÀvan efter daglig fysisk aktivitet? : En studie om fyra lÀrares vardagliga arbetet med fysisk aktivitet i skolan i en kommun i sydvÀstra Sverige.
Ă
r 2003 tillkom strÀvansmÄlet att; ?Skolan ska strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sin rolldÄ det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som alla arbetar inom samma kommun men pÄ olika skolor. Resultatet av studien Àr att dessa lÀrare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid fÄr tiden att rÀcka till.
Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun
Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.