
Sökresultat:
46851 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 6 av 3124
Samarbete och glÀdje : - Ett sÀtt att försöka nÄ alla elever genom utematematik oavsett individuell förutsÀttning
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur utematematik pÄverkar elevers inlÀrning. I studien ligger fokus pÄ att upptÀcka vilka effekter, som utematematik kan ge pÄ alla elevers förstÄelse, oavsett individuell förutsÀttning. DÄ kring den egna kunskapen om och inlÀrningen av, Àmnet matematik.Studien bygger pÄ ett undervisningsförsök i en Ärskurs 3. Det matematiska innehÄllet Àr geometri, med inriktning pÄ omrÄdet omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efterÄt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande pÄ nÄgot sÀtt.
Integrering av elever med AD/HD i 'en skola för alla'
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.
Fördjupad förstÄelse för fritidspedagogers arbete med hÄllbar utveckling inom fritidsverksamheten
Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..
Utomhuspedagogik : En jÀmförelse mellan förskolor
Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det nÄgon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkÀtundersökning utfördes i ett begrÀnsat omrÄde i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar Àven att de flesta anser att det Àr positivt för hÀlsan att vara ute och att det negativa i huvudsak Àr att alla barn inte har rÀtt klÀder för utevistelsen.
"Vi har ju ett stort behov av att kategorisera mÀnniskor..." - En kvalitativ studie om bemötandet av transpersoner inom socialtjÀnsten
SocialtjÀnsten ska vara en myndighet som ger service och hjÀlp av god kvalitet till alla mÀnniskor. Det ska vara rÀttvist och inkluderande. Det Àr den socialtjÀnstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktÀr sÄ att alla i samhÀllet kan kÀnna sig vÀlkomna till socialtjÀnsten. Forskning visar att transpersoner Àr en sÀrskilt utsatt grupp dÄ de bryter mot de normer som sÀger att det bara ska vara tvÄ kön, och dÀrför tycker jag att det Àr sÀrskilt relevant för socialtjÀnsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell lÀggning eller etnicitet. Jag har dÀrför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhÄllningssÀtt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.
Effekter av att kombinera kondition, styrka och rörlighet i ett och samma trÀningspass
SammanfattningRegelbunden fysisk aktivitet har stora fördelar för hÀlsa och vÀlbefinnande och kan förebygga skador och sjukdomar. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, osteoporos, typ 2 diabetes och fetma Àr exempel pÄ sjukdomar som blir allt vanligare idag. Fysisk aktivitet minskar risken för dessa. Kondition, styrka och rörlighet spelar alla olika roller i hÀlsa, vÀlbefinnande och idrottslig prestationsförmÄga. Det Àr viktigt att utveckla ett allsidigt trÀningsprogram som inkluderar alla komponenter.
Det varierade arbetssÀttet ? sÄ nÄr vi alla elever : -En studie om att möta alla elever med fokus pÄ estetiska Àmnen och IKT
Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.
Pedagogers syn pÄ Takk och dess betydelse i förskolan
Alla mÀnniskor har ett behov att kommunicera med varandra. DÄ inte alla har förmÄgan att uttrycka sig via talet kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (Takk) vara ett alternativ .Syftet med min studie har varit att undersöka vilken betydelse Takk har för barn i behov av alternativ kommunikation i förskolan. Genom intervjuer med pedagoger i ett arbetslag pÄ en förskoleavdelning som har extra resurser, undersöker jag i vilka situationer som de anvÀnder Takk samt vad de anser om vilken betydelse Takk har för kommunikationen. Jag valde att begrÀnsa studien till en förskola och ett arbetslag dÀr det finns stor erfarenhet kring Takk. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder Takk bland annat vid samlingar och vid matsituationen, de försöker Àven vÀva in det i leken. De anser att Takk kan var ett mycket bra stöd för sprÄket och kommunikationen. Alla pedagogerna i arbetslaget Àr överens om att Takk Àr ett bra stöd för barnens sprÄkutveckling..
Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?
Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.
Som alla andra?
Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville Àven veta hur vanligt förekommande det Àr med en sÀrskild policy för SD och vilken instÀllning journalisterna har till sÄdana policys..
Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀsrskilt stöd i förskolan
Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.
Kroppen vill ocksÄ vara med! Kinestetisk intelligens; ett sÀtt att lÀra
Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.
En god lÀrandemiljö: vad innebÀr det och hur skapas en
sÄdan?
Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.
Utegym i staden : attraktiva för alla
Allt fler Ă€r överviktiga i Sverige idag och det bara ökar. Ăvervikt kan leda till mĂ„nga livshotande sjukdomar. MĂ„nga har blivit allt mer stillasittande och varannan bilresa Ă€r kortare Ă€n fem kilometer. Att trĂ€na ute fĂ„r mĂ€nniskan att kĂ€nna sig piggare, lugnare och mindre stressad. Samtidigt ska trĂ€ning utomhus vara formad för alla olika mĂ„lgrupper, vilket ett utegym kan uppfylla.
TAKK som sprÄkstöd : Pedagogers syn pÄ anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan
Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra till större kunskap om pedagogers syn pÄ anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen Àr kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken Àr ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar pÄ. TAKK visar sig enligt vÄra informanter vara ett bra sprÄkstöd för alla barn, inte bara för de som har en sprÄkstörning. VÄra tankar stÀrks av förskolans lÀroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rÀtt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala sprÄket.