Sök:

Sökresultat:

46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 31 av 3126

LÀrares uppfattningar om vilket som bÀst bidrar till lÀrandet hos studenter: grupparbete eller individuellt arbete

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lÀrande pÄverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lÀrare anses pÄverka studenterna till ett bra lÀrande. Det Àr en kvalitativ studie dÀr sex lÀrare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp dÀr studenterna arbetar med frÀmmande personer som de inte kÀnner pÄverkar lÀrandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses dÀrmed vara den bÀsta arbetsformen för ett bra lÀrande.Respondenterna ansÄg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. DÀrför framkom det att individanpassad undervisning var nÄgot som respondenterna trodde skulle kunna hjÀlpa vissa studenter som har det svÄrt i skolan, sÄ att de sjÀlva fick vÀlja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta Àr en resursfrÄga för lÀrarna som inte har resurser för att rÀtta alla studenternas arbeten varje gÄng det Àr examination.

Delaktighet i aktivitet för barn med astma och allergi : FörÀldrars erfarenheter

Studiens syfte var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i aktivitet för barn med medelsvÄr eller svÄr astma och allergi. Sju förÀldrar till barn mellan 7-16 Är med medelsvÄr eller svÄr astma och boendes i Sverige intervjuades med ett semistrukturerat instrument. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av intervjuerna utmynnade i tre kategorier; ?Att inte vara delaktig som alla andra?, ?Socialt stöd och hinder i aktivitet?, ?Utmaningar i omgivningen?.

FĂ€rgen och den fysiologiska estetiken : Goethe, Novalis och Caspar David Friedrich

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

En vÀg att nÄ livslÄngt lÀrande

I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag.

den goda och den "onda" leken : en studie av lek i förskolan

Inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse gÄr in i varandra, och de Àr alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och mÄluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lÀrare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsÀttningar, gemensamt för alla lÀrare Àr att de arbetar pÄ gymnasiet. Resultatet frÄn intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som anvÀnds i Àmnet Idrott och hÀlsa skiljer sig befintligt Ät mellan olika skolor.

Integrering av sÀrskolan : En intervjustudie

Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ett prioriterat omrÄde i skolan och i lÀroplanen. En strÀvan att skapa"en skola för alla"stÄr i fokus och integrering Àr grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallÀrares upplevelser och erfarenheter av integrering av sÀrskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallÀrare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frÄgor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhÀllelig integrering.

MĂ€klaryrkets etik och moral

GÄr det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera Är har mÀklare florerat i media och deras etik och moral har ifrÄgasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling vÀcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att fÄ svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av FastighetsbyrÄn, MÀklarsamfundet och ARN.

L?t barnet visa v?gen - L?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Patienters upplevelser av nedstÀmdhet/depression efter stroke : -En litteraturstudie

Inledning: I Sverige drabbas ungefÀr 30000 mÀnniskor av stroke varje Är. NÀstanhÀlften av alla mÀnniskor som genomgÄtt en stroke blir nedstÀmda/deprimerade. Det Àrviktigt att fÄ kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstÀmdhet/depression för att kunna möta patienterna pÄ ett adekvat sÀtt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstÀmdhet/depressionefter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats pÄ 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar frÄn 2003-2013.

Medborgarförslag i LuleÄ kommun: En möjlighet för medborgarna att pÄverka?

Medborgarförslag Àr en möjlighet till delaktighet i det politiska livet för alla medborgare. Uppsatsen visar vad som kÀnnetecknar ett medborgarförslag som fÄr bifall till de förÀndringar som önskats genomförda. I uppsatsen har alla medborgarförslag som kommit LuleÄ kommun tillhanda under 2008 undersökts och analyserats. Resultatet visar att 17 procent av alla förslag fÄtt bifall/delvis bifall. För att klassificera medborgarförslagen har Wilsons teori om intressekonfigurationer anvÀnts och resultatet av undersökningen visar att det bara Àr förslag med en lÄg investeringskostnad som har bifallts.

Att anstÀlla i statlig myndighet - en beskrivning av hur en rekryteringsprocess ser ut i en offentlig organisation

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anstÀlla i statlig myndighet ? en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet mÄste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs pÄ ett sakligt och objektivt sÀtt dÄ rekryteringsprocessen Àr offentlig och alla anstÀllningar mÄste göras pÄ saklig grund. Syftet med studien Àr att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjÀnst och skicklighet pÄverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsrekryteringsprocess. Vidare Àr syftet att jÀmföra rekryteringsförfarandet pÄ myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om Àmnet. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister pÄ en statlig myndighet.

Entreprenören som samhÀllslösning, i en neliberal kontext

FrÄgan om att vara eller inte vara entreprenör Àr i dagens samhÀlle en icke frÄga. Genom bÄde myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. SÄledes bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhÀllsutveckling, innefattande av en hÄllbar tillvÀxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna pÄ NÀringslivskontoret, i förhÄllande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgÄngspunkt, ?kritisk diskursanalys?, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin.

Lika men ÀndÄ skillnad? : En studie om hemtjÀnstpersonals arbete kring delaktighet och bemötande runt vÄrdtagare med alkoholmissbruk.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.

En förskola för alla barn?

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Alla barn Àr unika... : Utmaningar, undervisningsmiljöer och hur man kan hantera elevers behov av sÀrskilt stöd i textilslöjd

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->