
Sökresultat:
46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 28 av 3126
Individanpassning ett mÄste: gymnasielÀrares arbetssÀtt
med elever i behov av sÀrskilt stöd
Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.
Kundrelationers förÀndrade förutsÀttningar : En studie kring hur kundrelationer inom fysiska- och webbaserade butiker kan kombineras och effektiviseras
Syftet med studien Ă€r att skapa en djupare förstĂ„else för, samt belysa och jĂ€mföra hur smĂ„ företag som har bĂ„de fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försĂ€ljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien Ă€r utformad som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats Ă€r smĂ„ produktföretag som bedriver försĂ€ljning via bĂ„de en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats Ă€r alla belĂ€gna i Kalmar eller pĂ„ Ăland.Kundrelationer Ă€r en vĂ€sentlig del för alla smĂ„ försĂ€ljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.
Mobbning och dess förebyggande arbete ? en studie om skolpersonals, förÀldrars och elevers upplevelser om Àmnet
Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.
SYSTER - DET ĂR KRIS! En studie kring skolsköterskors upplevelse av krisberedskap pĂ„ skolorna
Alla mÀnniskor upplever nÄgon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevÀrt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap pÄ skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn pÄ detta arbete i skolan. För att nÄ detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkÀtundersökning.
?FRIHET TILL VAD?? : Tankar kring nationell identitet hos tre generationer vÀstberlinare
Syftet med uppsatsen Àr att mer Àn ett decennium efter Berlinmurens fall jÀmföra om och hur den nationella identitetskÀnslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta vÀstberlinare frÄn tre generationer frÄn arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har prÀglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgÄr frÄn att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska vÀrderingar krÀvs för en nationell identitetskÀnsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade Àr att de idag kÀnner sig mer som tyskar Àn före detta vÀsttyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort sÄvÀl inom som mellan generationerna.
Skolans demokratiska vÀrdegrund : förutsÀttning för lÀrandet och utvecklingen till en demokratisk medborgare
NÀr vi pratar om vÀrdegrund och om skolans vÀrdegrund sÄ finns det vissa vÀrden som inte Àr förhandlingsbara, för att de Àr sjÀlvklara för vÄr mÀnskliga samlevnad. Ett av de viktiga Àr ett alla mÀnniskors lika vÀrde i betydelsen demokrati och detta vÀrde utgör en slags minsta gemensamma nÀmnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras pÄ uttrycket ?demokratisk vÀrdegrund?. Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar och förstÄr skolans demokratiska vÀrdegrund i betydelsen allas lika vÀrde, dels i lÀrsituationen, dels i mötet lÀrare-elev. I studien har jag anvÀnt mig av intervjuer.
Att pÄverka en företagskultur - gÄr det? : En studie om SEB Korts Core Values
De flesta teoretikerna som forskar kring företagskultur och möjligheterna att förÀndra en sÄdan menar att det gÄr, men att det kan vara svÄrt pga. mÄnga olika orsaker. En stark företagskultur med starka vÀrderingar anses bidra till en god arbetsmiljö och dÀrmed en hög effektivitet. Vi har i denna studie undersökt om en företagskultur gÄr att förÀndra och pÄverka av företagsledningen. Vi utförde en strukturerad enkÀtstudie pÄ SEB Kort AB dÀr nya vÀrderingar infördes 2002.
förskollÀrares syn pÄ temaarbete : likheter och olikheter
Syftet med den hÀr studien var att fördjupa vÄr insikt i temaarbetets pÄverkan av förskolans verksamhet. Vi ville fÄ fram vilka fördelar och nackdelar förskollÀrare ser med temaarbete som arbetssÀtt. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och de olika svaren jÀmfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollÀrarna har olika definitioner pÄ vad temaarbete innebÀr. Det visade Àven att temaarbete inte Àr en sjÀlvklar arbetsmetod i förskolorna.
Adoptioner
Denna C-uppsats behandlar Àmnet adoptioner ur ett allmÀnt övergripande perspektiv utan nÄgon sÀrskild kÀrnfrÄga eller dylikt. Uppsatsen tar frÀmst sikte pÄ internationella adoptioner och vad som krÀvs vad för att fÄ genomföra en sÄdan. BetrÀffande detta sÄ har jag gÄtt igenom alla de faser som man som adoptivförÀlder mÄste gÄ igenom för att fÄ genomföra en adoption, alltifrÄn att man gÄr igenom en lÀmplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför sjÀlva adoptionen. SocialtjÀnsten i hemkommunen har ochsÄ en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som Àr skriven ur ett rÀttsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rÀttsregler som reglerar adoptioner samt Àven de internationella rÀttsregler (sÄsom konventioner) som finns.
Att vara lÀrare i en inkluderande klassrumsmiljö
UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.
Hur arbetar lÀrare för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna? : - ArbetssÀtt och klassrumsmiljö
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.
MÀns och kvinnors tal : En fallstudie om muntlig aktivitet i ett klassrum pÄ Komvux
?Talets gÄva har alla fÄtt. En del anvÀnder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför Àr det sÄ att alla inte anvÀnder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvÄtredjedelsregeln i ett klassrum; lÀraren har tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har Àr det pojkarna som har tvÄ tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).
TrÄdlös överföring av styrsignaler
Anledningarna till att anvÀnda sig av en trÄdlös signalöverföring i en industri kan vara mÄnga, oftast handlar det om stÀllen dÀr det Àr svÄrt eller omöjligt att ha en trÄdad förbindelse. I det hÀr fallet Àr det en sedimenteringsbassÀng dÀr man tar hand om processvatten frÄn industrin. BassÀngen Àr utformad som en cylinder dÀr vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehÄllet av sediment. I bassÀngen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor pÄ. Eftersom denna del gÄr runt hela tiden Àr det svÄrt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.
Att undervisa i algebra pÄ gymnasiet
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrare kan underlÀtta för elever vid algebrainlÀrning. För att ta reda pÄ detta utgick jag frÄn frÄgorna, varför ska alla lÀsa algebra?, vad Àr viktigt att tÀnka pÄ vid algebraundervisning? och finns det svÄrigheter inom algebra pÄ gymnasiet?, i sÄ fall vilka svÄrigheter finns det? För att fÄ svar pÄ frÄgorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie dÀr jag intervjuade tre lÀrare. Resultatet av studierna visar att lÀra sig algebra Àr en viktig process i en elevs matematiska utveckling. SamhÀllet idag stÀller stora krav pÄ matematiskt kunnande, om inte alla fÄr chansen att lÀsa algebra skulle mÄnga möjligheter till vidareutbildning stÀngas.
Manligt och kvinnligt: en studie om genus och media
JÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr stÀndigt aktuella och dÀrför stÀller vi oss frÄgan varför det inte hÀnt sÄ mycket? Trots mÄnga Är av försök till ett jÀmstÀllt samhÀlle verkar det vara svÄrt att uppnÄ. Sverige bedriver en jÀmstÀlldhetspolitik dÀr alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla omrÄden. Alla ska fÄ komma till tals pÄ likadana förutsÀttningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.