Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Omfattande förändringar har präglat äldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhällsekonomiska läget inom äldreomsorgen i kommunerna har krävt nedskärningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fått störst genomslag är beställar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av biståndshandläggare där arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och beställning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, är den som står för arbetsledning av personal som utför vård.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur biståndshandläggarna ser på sitt arbete och sin roll som handläggare. De frågeställningar som är utgångspunkt för den här studien är bland andra: ?Hur ser biståndshandläggare på sin yrkesroll??, ?Upplever biståndshandläggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser biståndshandläggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av??.

Strukturrationaliseringen i jordbruket påverkar i stor utsträckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi går mot allt större och tyngre maskiner. Detta påverkar i stor utsträckning markpackningen. Ett sätt att komma förbi detta är att använda sig av fasta körspår (CTF ). Andra sätt är att välja strukturförbättrande grödor och strukturförbättrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de två sistnämnda punkterna och deras effekt på biodiversiteten. Arbetet har bestått av två delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Titel: Flygskatt ? ett lämpligt styrmedel? Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: Utsläppsproblemen är ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men även internationellt. Därför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igång med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utsläppshandel för flyg. Rådet har inom EU efterfrågat ett lagförslag från kommissionen. Det här har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnämnt en arbetsgrupp där bland annat Sverige är med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha på en bransch inom servicesektorn.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.   För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.