Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hämmande och påverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome är en vanlig diagnos hos dietisten och målet med nutritionsbehandlingen är att uppnå ett optimalt näringsintag genom individuellt anpassade kostråd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS är något vaga, motstridiga och där nyare rön är på väg att ta plats, kan leda till ett dilemma.Syftet är att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primärvården och slutenvården ger till patienter med IBS.Metod En webbenkät innehållande 24 frågor sändes ut till 392 svenska dietister inom primärvård och slutenvård.

Physiotherapists treat people with different views of the world and medical beliefs, which require a good understanding of cultural differences. One way to achieve cultural understanding is through self-reflection in a new context. During five weeks the authors, two physiotherapy students, completed a clinical practice at the rehabilitation center Pina Palmera, Zipolite, Oaxaca, Mexico. At the beginning of the period a critical incident was chosen, when the head physiotherapist for the ward Cuidados Especiales intended to sell jewellery to the authors during a treatment of a patient. The authors have by using the reflection framework "Framework to guide reflective process", and Interpretive Phenomenological Analysis (IPA) for analysis, discussed different ways of communication, adherence, education, and self-reflection and critical thinking.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro.   De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Since the 9/11-attacks several nations have been confronted with a new international threat, its nature traces back to the political- and religious- radical movements of the 20th century Cold War. Ever since, various states have been under threat by terrorist organizations around the world due to mainly participating in worldwide counter-terrorist interventions created by western alliances. In Sweden, amongst other countries, the state took security-precautions that would imply total control of information throughout the territorial borders. The assigned proposition was accepted by the Swedish parliament in June 18th 2008, after this date wild spread criticism was still in effect ever since the Swedish government first publicly announced the proposition in May 8th 2007. This study emphasizes on understanding why the Swedish government chose to present this proposition to parliament, in order to complete this task the study will present the motives and the alleged threats that were the core of the proposition and its value-maximizing goal of creating a new surface for Swedish homeland security.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frågor som rör långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa. I Sverige är i dag kvinnor överrepresenterade när det kommer till långtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram på arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen är att kartlägga fem långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseområde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som påverkar om kvinnorna hjälps av att vara i ett åtgärdsprogram. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju när jag samlat in mitt empiriska material.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohälsa och när det gäller elever med funktionsnedsättningar är det extra viktigt att de får känna att delyckas. För specialpedagogen är samverkan med olika parter, t.ex. föräldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgått från en kvalitativ ansats där bloggar skrivna av föräldrar till barn med autismspektrumtillståndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frågeställningar.Resultatet visar två diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för både föräldrar och skolpersonal.

Syftet är i denna studie att undersöka hur några förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet på sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar även om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de får från respektive huvudman när det gäller det specialpedagogiska området. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet är uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgång till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som väl fungerande. Dock uttrycker några av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog på enheten. De anser vidare att några av specialpedagogens huvuduppgifter är att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.

During the 90?s, several reforms took place in order to change the educational system. The reforms intended to increase the freedom of choice and to facilitate the start-up process for driving independent schools. A broad alliance of political parties from left to right supported these reforms. Twenty years later, the independent schools constitute a substantial part of schools in Sweden.