Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i lärarens uppfattningar om hur de kommunicerar med sina elever under en körlektion, - och ta reda på hur en körlektion kan se ut. Ett bisyfte är att ta reda på hur elever upplever en körlektion. Mina frågeställningar var: Hur kan en körlektion se ut? Hur fungerar kommunikationen mellan lärare och elever? Vi människor har ett medfött behov av att kommunicera och vi kommunicerar på olika sätt. Det händer att vi kommunicerar antingen vi vill eller inte, vi behöver inte yttra ett enda ord, för kroppsspråk betyder rent av mer än ord.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Syfte:Att skildra en arbetsmiljö en ung akademiker kan förvänta sig att möta på en arbetsplats i norra Virginia, USA. Att reda ut vilka arbetsvillkoren är och hur arbetsmiljön ser ut ur perspektiv som genus, kultur och ledarskap. Metod: Kvalitativ forskningsmetod med en induktiv, tolkande och konstruktionistisk strategi. Fallstudier har använts för att inhämta empirisk information. Resultat & slutsats: Det finns en paradox kring arbetstid och flexibilitet. Stipulerad arbetstid är långt ifrån verklig arbetstid. Tjänstemän arbetar betydligt mer än vad som ingår i en normal arbetsvecka.

 BakgrundAnorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Bakgrund. Nitrat är ett födoämne som fått stor uppmärksamhet inom forskningen de senaste åren. Studier påvisar blodtryckssänkande effekt, minskad syrekostnad vid submaximalt- och maximalt arbete. Det ökar samtidigt den muskulära verkningsgraden och kan därmed i idrottssammanhang ha eventuell positiv inverkan på prestationen. Syfte.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader.

Denna uppsats underso?ker hur Mitt Romney och hans mormonska tro portra?tterades i tidningarna The New York Times och The Washington Post under presidentvalet 2012. Artiklarna som har analyserats a?r ha?mtade fra?n sista veckan av valet, fra?n 1 november fram till 7 november 2012, dagen efter valdagen. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilka inramningar, frames, som var mest fo?rekommande i portra?tteringen av presidentkandidaten och hans tro.Mormoner a?r en sa? kallad minoritetsreligion i landet och har sedan dess bo?rjan pa? artonhundratalet mo?tt motsta?nd fra?n ba?de den amerikanska befolkningen och staten.

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

SammanfattningSyfte: Under de senaste åren har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock även forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att påverka attityder. Det är inte självklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utsträckning de olika kommunikativa funktionerna på nätet använd's på sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nätverkssamhälle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vägledning till de centrala variablerna i informationssamhället.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.