AbstractIT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being.

De stora och etablerade gymkedjorna verkar på en marknad som kännetecknas av att vara mogen och som under de senaste åren blivit utsatt för en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen utgörs utav de nyetablerade lågpriskedjorna. Strukturer med höga omkostnader gör de etablerande svårföränderliga till en sänkning av pris till samma nivå som de nyetablerade. De måste därmed skapa mervärde exempelvis genom personal och service i form utav intern marknadsföring. Studiens syfte är att analysera och undersöka intern marknadsföring mellan ledning och personal och dess påverkan på kundlojalitet och långsiktig överlevnad för ett stort, etablerat träningsföretag.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet tjänar svenskar mer pengar, samtidigt som konsumtionen ökat och sparandet minskat. En bransch som fått ett uppsving av försäljningen är jeansbranschen. Byxan har kommit att bryta prisgränserna och en ny lyxigare marknad har etablerats. Att konsumtionen ökar och att branschen segmenterats mellan flera olika aktörer säger dock ingenting om hur konsumtionen fördelas mellan kunderna eller vad som är den bakomliggande orsaken till jeansens framgång. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska marknaden samt försöka ta reda på orsaken till dess förändringar och trenders betydelser.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

En fråga som förr eller senare dyker upp i växande företag är beslutet om en introduktion på börsen ska genomföras eller inte och statistik visar på att antalet börsintroduktioner skiljer sig markant mellan olika länder. Tidigare forskning på vad som kan förklara dessa internationella skillnader är relativt begränsad och finns endast i en liten omfattning. Social tillit har visat sig vara viktigt i samhället och en bidragande orsak till att flera ekonomiska och sociala mål uppnås. Flertalet forskare har i sina studier kommit till slutsatsen att social tillit är positivt relaterat till ekonomisk tillväxt. Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar graden av börsintroduktioner i ett land, med speciellt fokus på social tillit. Studien syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som skapar en aktiv marknad för börsintroduktioner.

Traditionella butiker har fått en ökad konkurrens då utvecklingen idag går mot att handel i större utsträckning sker via Internet. E-handel med dagligvaror är en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar på samma sätt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med dagligvaror, främst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillräckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsätta erbjuda tjänsten. Det har gått drygt tio år sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns då är idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillräckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med dagligvaror innebär.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

Den här uppsatsen behandlar skillnaderna i attityd till Functional food mellan Sverige och Danmark. Syftet är att utreda, med hjälp av adoptionsteorier, segmenteringsteorier och teorier om kulturella skillnader, de olikheter som finns mellan de danska och svenska konsumenternas attityder och inställningar till Functional food och hälsomat. Vidare tänker vi utreda varför dessa skillnader existerar. Produkten som fokus läggs på är en cereal bar som tillverkas av ett internationellt företag. Den marknadsförs redan som extra nyttig på andra marknader och företaget hoppas kunna lansera produkten på liknande sätt i Sverige och Danmark.

Vårt syfte med studien var att har varit att undersöka den rådande diskursen på sexsajtforum. Detta för att se vilka processer som pågår mellan och inom könen.Frågeställningarna var:? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan kvinnorna?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen?? Vilka relationer och diskussioner framträder mellan männen och kvinnorna?? Vilken typ av maktförhållanden framträder när det gäller inom- och mellankönsliga diskussioner?Metoden vi använde oss av i vår undersökning, var att observera och samla information i vad som skrevs på ett allmänt diskussionsforum på sexsajten Sekreterarakademin. Vi har även använt oss av litteratur inom ämnet samt för att kunna bearbeta materialet med passande teorier, i detta fall feminism, maskuliniteter och homosocialitet.I vår undersökning kom vi fram till att det är en ständig maktkamp som pågår mellan de escorter och de män som befann sig på sajten. Escorterna som är prostituerade uttrycker med bestämdhet att de håller fast vid priser och ett rådande regelsystem vilket männen konstant utrycker nedlåtande åsikter om och försöker ändra.

Det problem som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehålla sin position på dagens föränderliga marknad.Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation då de är chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig på design dykt upp på marknaden. De medelstora möbelkedjorna vänder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i kläm, då de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder.Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stå sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation då de medelstora möbelföretagen måste finna nya sätt för att överleva på den svenska möbelmarknaden.Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera vad två medelstora och två mindre möbelföretag står för, samt vad konsumenter idag efterfrågar vid möbelköp för att på så vis tydliggöra de faktorer som är betydande för en bibehållen position på marknaden.Undersökningen har genomförts med hjälp av personliga intervjuer med representanter från de utvalda företagen samt genom en enkätundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar främst relationsinriktade och värdeskapande strategier.

Globaliseringen och den ökande konkurrensen har gjort att svenska företag inte kan konkurrera med pris på mogna marknader. Mjuka värden har tagit teknikens plats som strategisk konkurrensfaktor. Teknikorienterade företag har tvingats att skapa mjuka värden i sina produkter för att konkurrera mot de utländska lågprisaktörerna.För att tekniska företag ska kunna skapa mjuka värden krävs att de har ett nära samarbete mellan konstruktören och designern. Detta samarbete är beroende av flera faktorer för att uppnå ett tillfredställande resultat.Denna studie belyser de faktorer i samarbetet mellan designer och konstruktör som är viktiga för att skapa mervärde vid produktutvecklingen på en mättad marknad. Det empiriska materialet har samlats in från tre fallföretag och deras kunder.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.