Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvärld i en förskola där de arbetar tillsammans med barn och barns lärande och utveckling. Forskningsfrågorna som har besvarats är: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjänster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssätt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glädjefullt och detta beror till stor del på den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken återfinns då pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och är för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte är deras egna.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagändringar för att säkerställa att barn som är familjehemsplacerade får så bra vård som möjligt. År 2006 sändes dokumentären ?Stulen barndom? som visade på hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Målet med denna studie var att undersöka om socialtjänsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förändrats och i sådana fall hur.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid tvåkirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

Tidigare studier visar att förekomsten av ätstörningar är högre inom idrotten än i samhället i stort och är enligt Riksidrottsförbundet en viktig fråga för idrottsrörelsens arbete. Träningsanläggningar är en arena där många individer befinner sig dagligen. Studier kring träningsanläggningars förebyggande arbete mot ätstörningar saknas idag. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur instruktörer på träningsanläggningar arbetar med insatser kring ätstörningar bland sina medlemmar. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsmetod där 26 instruktörer från tre olika träningsanläggningar i Sverige medverkade.

Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt.

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

ArcGIS är ett geografiskt informationssystem (GIS) som finns tillgängligt i bataljonsstaber. Föreliggande arbete genomför en analys av vad som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömande och vilka förutsättningar som finns för det utifrån Handbok geosupport. Uppsatsens resultat visar att det som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömanden till del återfinns i Handbok geosupport. Förutsättningarna som finns utgörs främst av rutiner för dataflöde. De förutsättningar som saknas utgörs huvudsakligen av brister i utbildningen av personal samt brister i resurser avsatta för arbete med ArcGIS i bataljonsstaber..

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs..

Bakgrund: Övervikt under uppväxtåren har ökat markant de senaste åren, 20-25% av Sveriges tioåringar är idag överviktiga. För att häva denna utveckling krävs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien är en systematisk literaturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven.