Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskälla påen organisationFörfattare Johan LarssonHandledare Bengt JohanssonUppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar ABKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin Höstterminen 2013Sidantal 48 (exklusive bilaga)Antal ord 19 365Syfte Att undersöka och kartlägga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrån detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag på framtida arbete med sociala medier sominformationsintag.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sex (6) intervjuer med individer anställda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad använder sig av sociala medier i arbetet. Förinförskaffandet av övergripande information kring sociala medier på Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes också fyra (4)informantintervjuer.Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anställda inom ?Teknisk support och produktuppföljning?. Dessa sex individers arbete varierar i form och användningsområdena som ses för sociala medier varierar också stort. De sex individerna är innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förståelser för vad sociala medier är.

Uppsatsen handlar om det arbete vi utfört åt Prevas AB i Karlstad. Uppdraget gick ut på att synkronisera tre olika systems kalenderfunktioner så att det som skrivs i en kalender syns i alla. För att klara det behövde vi först undersöka hur de tre systemen fungerade vilket delade upp arbetet i en utredningsfas och en konstruktionsfas. Utredningsfasen ledde till att vi begränsade arbetet till att endast omfatta en envägskommunikation mellan två av systemen i konstruktionsfasen. Detta arbete beskrivs i detalj i uppsatsen..

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingår det att skriva ett examensarbete på 7,5 högskolepoäng, detta är mitt arbete. Efter min praktik på Bygglovsavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhällelig karaktär uppkommer, tar form och utvärderas. Då det inte finns någon facklitteratur i ämnet har jag fått förlita mig på Kalmar kommuns tjänstemän för att få tag på information samt att få möjlighet till intervjuer..

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Syftet med detta arbete har huvudsakligen varit att tydliggöra vilken utmaning miljökvalitetsnormer innebär för det svenska förvaltningssystemet; det är en regelteknik som står i stark kontrast mot hur vi traditionellt reglerat miljökvalitet. Detta arbete ger en översikt över miljökvalitetsnormer som rättsligt styrmedel för att uppnå en bättre miljökvalitet. I och med Sveriges medlemsskap i EU har vi åtagit oss att införa miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning. Därför valde jag i detta arbete att fokusera på både miljökvalitetsnormer i svensk rätt och miljökvalitetsnormer i ett EU-rättsligt perspektiv. Arbetets undersökande del utfördes med traditionell juridisk metod.

1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder revisorernas anmälningsskyldighet fått för revisorers (godkända och auktoriserade) arbete.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken.

Att utveckla och stödja elever med autism. En studie om tre specialanpassade skolors arbete med barn med autism..

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras..

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Föreliggande uppsats har utförts under våren 2008 och utgör examensarbete på socionompro-grammet. Vi som författat studien har läst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien är att belysa enhetschefens arbetssituation utifrån sina möjligheter att på-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom äldreomsorgen utifrån boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi använt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrån ett slump-mässigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjänstgör som enhetschefer inom äldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frågeställning, nämligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.