Sök:

Sökresultat:

1986 Uppsatser om Extremt för tidigt född - Sida 48 av 133

Socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten

Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.

Taluppfattning : Analys av metoder och material i en montessoriskola

Syftet med arbetet Àr att illustrera och utvÀrdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar pÄ de naturliga talen frÄn 0-20. Jag Àr montessorilÀrare och arbetar i en montessoriskola. DÀrför var det intressant att studera undervisningen pÄ en montessoriskola. Den nationella lÀroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

MĂ„ngkultur i klassrummet : Åtta grundskolelĂ€rares förhĂ„llningssĂ€tt till mĂ„ngkulruren i klassrummet

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att fÄ sprÄkliga problem, jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svÄrigheter med abstrakt tÀnkande, Àven svÄrigheter med matematik har uppmÀrksammats. Forskning visar att de sprÄkliga svÄrigheterna finns hos nÀrmare hÀlften av alla internationellt adopterade och det som framkommit Àr att svÄrigheterna kan uppstÄ av tvÄ orsaker. De orsakerna som nÀmnts Àr i första hand den sÄ kallade sprÄkbrytningen medan den andra orsaken beror pÄ brist pÄ bra mat och uppmÀrksamhet som ofta uppstÄr pÄ institutioner sÄsom exempelvis barnhem. SprÄksvÄrigheterna som kan uppstÄ Àr dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv förÀldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Transport Logistik : Projekt Slussen

Slussen Àr Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen stÄr inför Àr projektets prioritering att minimera störningar i kollektivtrafik, gÄng ? och cykeltrafik samt biltrafik dÄ detta Àr en knutpunkt för sÄvÀl bilar, bÄtar kollektivtrafik samt fotgÀngare och cyklister. HÀr passerar 300 000 resenÀrer dagligen.För att ta reda pÄ hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer pÄ personer med insikt pÄ logistik i deras verksamhet. EnkÀter delades Àven ut till de olika delomrÄdena i projekts Slussens byggledning för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur projektet vill arbeta.För att fÄ en bra översikt över hur mÄnga transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas grÀnser utfördes berÀkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste Àr att produkter levereras i rÀtt tid till rÀtt plats utan mellanlagring.

Investeringsprocessen i smÄ företag: fallstudier pÄ tillverkande företag inom Norrbottens trÀindustri

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Barns tidiga medverkan inom idrotten - En kvalitativ studie pÄ förÀldrars uppfattningar om sitt barns utveckling

Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att förÀldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. FörÀldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gÀllande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Sjuksköterskans ansvar för förebyggande vÄrd av trycksÄr

Patienten skall kÀnna trygghet och inte utsÀttas för onödigt vÄrdlidande i samband med vÄrd i enlighet med hÀlso- och sjukvÄrdslagen. TrycksÄr Àr en vÄrdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det Àr viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksÄr. Litteraturstudien grundas pÄ nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

BemötandefrÄgor gentemot unga kriminella : Polisen ? kriminalvÄrden ? den enskilde

Under de senaste Ă„ren har medierna byggt upp en bild dĂ€r budskapet stĂ„r tydligt; Brottsligheten ökar och blir vĂ€rre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rĂ„det, lĂ„tit göra visar dock att antalet ungdomar som misstĂ€nks för brottsbalksbrott inte förĂ€ndrats mĂ€rkvĂ€rt under de senaste trettio Ă„ren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sĂ€gas öka nĂ€mnvĂ€rt visar kriminalstatistiken att ungdomar Ă€r den mest brottsaktiva gruppen i samhĂ€llet. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsĂ„ren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergĂ„ende fas.Detta innebĂ€r att samhĂ€llet har mycket att vinna pĂ„ med att sĂ€tta in resurser sĂ„ tidigt som möjligt. PĂ„ sĂ„ vis kan samhĂ€llet undgĂ„ kostnader, brottslighet, mĂ€nskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil Ă€r det viktigt med ett bra bemötande frĂ„n samhĂ€llets rĂ€ttsskyddande aktörer. Det krĂ€vs att polis, kriminalvĂ„rd och socialtjĂ€nsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sĂ€tter in lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder.Denna rapport handlar hur samhĂ€llet bemöter unga lagövertrĂ€dare med utgĂ„ngspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i UmeĂ„ studerats dĂ€r intervjuer genomförts med personer som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt arbetar med dessa frĂ„gor idag..

FörÀldrars uppfattningar om det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska

Det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska utgör en möjlighet till att tidigt erbjuda förÀldrarna stöd och trygghet i förÀldraskapet. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förÀldrars uppfattningar om det första hembesöket frÄn barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Data insamlades via en enkÀt som delades ut till 258 förÀldrar i en kommun i VÀsterbotten, 87 svar erhölls. EnkÀten innehöll frÄgor med fasta och öppna svarsalternativ och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation, t-test samt tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att förÀldrarna var nöjda med hembesöket (85,4%), de tyckte att informationen var tillrÀcklig (98,8%) och att den var individuellt anpassad (95,3%).

Successiv Kalkylering Successivprincipen

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen: En litteraturstudie

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Derformitetskirurgi i vÀxande barns ryggar : En intervjustudie om förÀldrars upplevelser

Introduction:Children in early age diagnosed with scoliosis and in need of surgery will grow up to undergo several operations in the back. Parents play a major role in the care of their children during hospitalization.Purpose:The purpose of this study was to investigate parentsÂŽ experiences of having a child diagnosed with scoliosis before the age of five undergoing repeated surgeries in the back.Method:The study had a qualitative descriptive design. Five parents with children aged 5-15 years, who have undergone several operations were interviewed about there experiences of the child?s illness and treatment. Phenomenological-hermeneutical analyze where used.Results:The parents felt a sense of shock when they were told about their child?s diagnose and treatment.

Analys av ytbehov för kassettuppstÀllning vid SCAs terminal i Tunadal, Sundsvall

SCA Àr Europas största skogsindustrikoncern. Fem bruk Àr lokaliserade i norra Sverige medan marknaderna för dessa bruks produkter Àr i Skandinavien samt övriga Europa. För att kunna konkurrera med de europeiska bruken Àr det mycket viktigt med en effektiv och pÄlitlig distribution. DÄ orderstorlekarna blivit mindre, lastning av arkat papper sker pÄ pall samt att krav pÄ regularitet och kortare ledtider ökat ansÄgs det gamla distributionssystemet vara förlegat. Ett helt nytt distributionssystem utarbetades i samarbete med MoDo.

Pappors upplevelser av att vÄrda sitt barn pÄ en neonatalavdelning.

I Sverige föds ca 90 000 barn per Är och cirka 10 % behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara mÄnga, men vanligt Àr att barnen som drabbas, Àr för tidigt födda och dÄ Àr extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda pÄ pappans upplevelse att vÄrda sitt barn pÄ en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehÄllsanalys som metod valdes.

Barn och rÀdsla. Vad förskolebarn Àr rÀdda för och hur de agerar vid rÀdsla

BAKGRUND:Att kÀnna trygghet samt att vÄga visa sina kÀnslor och kunna sÀtta ord pÄ dem Àr viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lÀr barnen att samtala om kÀnslor som till exempel rÀdslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakÀnsla Àven nÀr de blir Àldre. Som pedagog Àr det viktigt att ha kunskap om vilka rÀdslor somkan finnas vid olika Äldrar och hur barnen gör vid rÀdsla. I lÀroplanen för förskolan stÄr detbland annat att barn ska kunna kÀnna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina kÀnslor.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka vad pojkar och flickor i Äldern 3-5 Är Àr rÀdda för och vad de görvid rÀdsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökningsgrupp har barn iÄldrarna 3-5 Är frÄn tvÄ olika förskolor ingÄtt.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rÀdslor som fanns hos barnen i dessa Äldrar ochhur de gjorde vid rÀdsla.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->