Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan gränserFörfattare: Anders Spångmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin Lärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet är också att ta reda på om intervjupersonerna använder sig av några strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i så fall vilka dessa strategier är. Studien syftar även till att diskutera hur dessa strategier förhåller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sätten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på åtta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebärande att de själva kan påverka var och när deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgångspunkt i tidigare forskning inom området.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssättet kan innebära många konsekvenser för individen.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för näringsidkare att vårda, värna och skydda sina varumärken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumärkesrättens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och på EG-rättslig nivå är kravet på särskiljningsförmåga juridiskt grundläggande för varumärkesrättens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumärken både i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prägel på särskiljningsförmågan varierar beroende på vilken kategori då det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmässiga och fantasinamn som kategorier på varumärkesnamn. Varumärkesdegeneration innebär att varumärkets särkskiljningsförmåga går förlorad, vilket gör varumärket till en allmän generisk beteckning.

Uppsatsen syftar till att utreda två skatterättsliga frågor som uppkommit i samband med ett avvisat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen avseende terminsavtal i ett incitamentsprogram. Frågorna är om terminer och terminsavtal utgör värdepapper och om eventuella förfoganderättsinskränkningar i dessa avtal har betydelse för förmånsbeskattningen. Utgångspunkten i uppsatsen är beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen som avvisades och det därtill hörande förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.Utifrån de diskussioner som förts i uppsatsen kan författaren konstatera att terminer och terminsavtal kan klassificeras som värdepapper. Begreppet värdepapper är inte definierat i lagtext men utifrån praxis och doktrin samt viss EU-lagstiftning kan det utläsas att terminsavtal uppfyller de krav som ställs på en klassificering som värdepapper. När det gäller beskattning av en förmån krävs det att den anställde förvärvar ett värdepapper, annars utgör rättigheten en personaloption.Författaren anser att då ett terminsavtal ingår i ett incitamentsprogram så representerar det ett ekonomiskt värde för den anställde som ska förmånsbeskattas.

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning.A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella skatteregler.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lantmäteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det är med ombud och biträden vid lantmäteriförrättningar samt anledningen till att sakägare väljer att använda ombud och biträden. En studie har genomförts genom en datainsamling från två olika län, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av både statliga och kommunala lantmäteriförrättningar som registrerats under 2010. Studien ligger även till grund för en enkätundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför många sakägare väljer att anlita professionella ombud då detta innebär en kostnad som sakägaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade på att det i Stockholm län förekom externa ombud och biträden, dvs. ombud/biträden vilka inte redan var sakägare i förrättningen, i 4 % av de registrerade förrättningarna under 2010.

Sveriges lagstiftning rörande det generella biotopskyddet har uppmärksammats under det senaste året i och med Jordbruksverkets undersökning om biotopskyddet och dess effekter på det svenska landskapet. Stenmurar är rikligt förekommande i Falbygden, och har anklagats för att vara orsaken till nedläggning av lantbruksverksamheter. Landskapet i bygden är kuperat, med små och svårbrukade skiften vilket försvårar lantbrukarnas arbete på åkrarna, det diskuteras ge sämre förutsättningar för ekosystemen och den biologiska mångfalden att överleva i de svenska landskapen. Samtidigt som jordbrukspolitikens mål om att skydda höga natur- och kulturvärden och traditionella landskap har fått ett ökat intresse under de senare åren, strävar lantbrukare trots allt fortfarande i en produktionsbaserad marknadsekonomi. Stenmuren verkar som är ett av de sju landskapselement som omfattas av biotopskyddet och är genom restriktioner skyddade i odlingslandskapen. Murarna är beroende av en kontinuerlig skötsel, vilken försvinner i och med nedläggning av jordbruk.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anställda finns en som avviker från de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig från de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren någon rätt att förvärva aktier utan endast ger en rätt till en kontant slutreglering vid en bestämd framtida tidpunkt. Skatteregler som gäller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av både anställda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är därför att utreda beskattningskonsekvenserna för såväl företaget som den anställde.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bästa? i vårdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var även se till hur barns talerätt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen är skriven utifrån den traditionella juridiska metoden. Barnets bästa har med åren blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som är bäst för dem.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.