I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägtunnlar, tågtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Bakgrund & Problem: SOX är en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar på de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början på 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att återställa investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att påverka alla företag som har värdepapper på den amerikanska finansmarknaden. Därmed berördes även en del svenska företag. Vi har dock märkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lämna den amerikanska börsen. SOX har fått utstå mycket kritik sedan det infördes med tanke på det komplicerade regelverk det är, det ökade ansvar ledningen har fått och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & Frågeställning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

Varje suverän stat bestämmer sin beskattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger skatt. Om två skilda staters beskattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater skatteavtal i vilka rätten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Det är av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas på ett sätt som möjliggör för en självständig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sätt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer självständig vardag är att utforma så kallade taktila ledstråk. Taktila ledstråk definieras som en sammanhängande kedja av ledande element från start till mål. De ledande elementen kan bestå av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest användbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör därför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.

Den 18 maj 2001 fattade riksdagen i Helsingfors beslutet att det utbrända kärnbränslet från de finska kärnkraftverken ska slutförvaras i Euraåminne, 12 mil norr om Åbo. Finland blev därmed det första landet i världen som fattat detta beslut. I Sverige har beslut tagits om vilken metod för slutförvar som ska användas, men platsen för slutförvaret är än så länge en öppen fråga. SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), företaget med ansvar för hanteringen söker fortfarande efter den rätta platsen. Förstudier har genomförts i åtta kommuner.

I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.

Uppsatsen syfte har varit att undersöka rättsliga förutsättningar för ersättningsfrågor, kompensationsåtgärder och skyddsåtgärder vad beträffar rennäringen och järnvägsprojekt. Undersökningen har genomförts bl.a. genom att jag har intervjuat representanter för Banverket. Materialet har sedan bearbetas till syftet för uppsatsen. Utöver intervjuerna har jag använt mig av lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin, utredningar från Banverket samt universitetspublikationer.

Syftet med arbete har varit att presentera den problematik ett verkställighetsförordnande kan få för en verksamhetsutövare som ansökt om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Arbe-tet har även gett en bild av när ett sådant förordnande kan bli aktuellt och när den nämnda problematiken uppstår. Vidare presenterar arbetet även några essentiella begrepp som är nödvändiga för läsarens förståelse av kärnan i arbetet. Den metod som använts för att uppnå detta syfte har varit den rättsdogmatiska metoden där framförallt lagstiftning och praxis studerats. Arbetet har synliggjort de problem som ett verkställighetsförordnande kan innebära för en verksamhetsutövare.

Denna studie undersöker äldre människors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med biståndsbeslut gällande hemtjänst. Våra resultat visar att personerna kände stort förtroende för biståndshandläggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjänst utifrån deras synpunkter och önskemål. Personerna har tagit kontakt med biståndshandläggaren i det skede av livet som hjälp har varit nödvändigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillämpades var symboliskt kapital och är baserad på kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhället, beroende på sammanhanget..

I Danmark finns i princip inget anställningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsägningar. Samtidigt känner sig danskarna tryggare på arbetsmarknaden än vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anställningsskyddet ser ut i jämförelse med det svenska anställningsskyddet. En viss jämförelseav andra variabler på arbetsmarknaden har också skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltäckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jämförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus på anställningsskyddet.

Användandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anställda, ökar. Detta märks inte minst i media där jargongen är tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersättningar. I detta arbete behandlas frågan hur regleringen ser ut gällande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen själva besluta om hur stora ersättningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieägarna i frågan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som är gällande rätt på området och om det krävs förändringar för att uppnå en större rättsäkerhet på värdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser från övriga företagsformer, samt avgränsas i huvudsak till publika aktiebolag såväl som till tre olika typer av incitamentprogram.

Smålån via sms är ett relativt nytt fenomen som uppkom år 2006 på den svenska lånemarknaden. I media har det lyfts fram mycket kritik mot smslångivarnas verksamhet som främst grundar sig på att människor får låna även om de har dålig ekonomi, låg inkomst eller betalningsanmärkningar. Kritiker menar även att avgifterna för smslånen är mycket höga och de lånade pengarna blir tillgängliga snabbt vilket kan medföra att människor försätts i svåra situationer med skulder. Sedan år 2006 har antalet beviljade krediter ökat successivt vilket resulterar i att de som inte kan betala tillbaka sina lån har ökat drastiskt och en stor del av dem har hamnat hos Kronofogdemyndigheten.I våra studier har vi använt oss av kvalitativa metoder för att få en djupare kunskap om ämnet. Den empiriska informationen vi har samlat in är baserad på intervjuer med smslångivare, myndigheter, indrivningsföretag och andra aktörer vars åsikt har betydelse i diskussionen om smslån.I vår analys har vi sammanställt och jämfört den empiriska och teoretiska informationen för att framhålla liknelser och avvikelser som vi kommit fram till under arbetets gång.

Runt om i världen faller allt fler kvinnor offer för människohandel. I Sverige avslöjar polisen mellan 200-500 fall av människohandel årligen, men det är svårt att veta hur mycket av denna illegala verksamhet som sker i det fördolda. Eftersom detta är ett internationellt brott som ofta är gränsöverskridande, sker de flesta insatserna mot människohandel i samarbeten mellan länder och med organisationer som ex. Förenta Nationerna. Men människohandel är dock ett växande problem i Sverige idag och jag ville istället undersöka vilka nationella insatser man tagit till mot människohandel i Sverige.

Demenssjukdomar är ett växande problem till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. I studien har förekomsten av tvång på demensboenden problematiserats. Det har framkommit att det saknas lagstöd för att ingripa med tvångs- eller begränsningsåtgärder mot en dement person i särskilt boende, frånsett LPT och BrB:s nödbestämmelser vilka är ämnade att tillämpas endast i särskilda undantagsfall och i nödsituationer. Den lagstiftning som tillämpas inom demensvården är istället SoL och HSL vilka båda bygger på den enskilde individens samtycke. Det tvång som förekommer strider i många fall mot grundlagen eftersom lagstöd saknas vilket är problematiskt ur legitimitets- och rättssäkerhetshänsyn..