Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Människor arbetar utomlands idag i större utsträckning än vad de gjorde förr. Det medför att de påverkas av andra staters lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, däribland finns sexmånaders- och ettårsregeln. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan till- lämpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och där- med bli skattebefriad på den inkomst som förvärvas utomlands.Vid tillämpning av sexmånaders- och ettårsregeln får kortare avbrott göras om de inte överskrider mer än sex dagar per hel månad eller 72 dagar per anställningsår som framgår av 3 kap.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suveränitetsprincipen, inneburit att svenska bestämmelser på den direkta beskattningens område måste vara förenliga med de grundläggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjänsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv källskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nämnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta på grund av att kostnader i direkt relation till förvärvandet av inkomsten är territoriellt avgränsningsbara då motsvarande intäkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig således i en objektivt jämförbar situation med en obegränsat skattskyldig enligt IL.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats..

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB.Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte.De senaste åren har skatteavtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Europarådets tortyrkommitté har sedan början av 90-talet kritiserat Sverige för att ha tillämpat restriktioner i samband med häktning i allt för hög utsträckning. Restriktionerna syftar till att på olika sätt begränsa den häktade från omvärlden i situationer där det finns en risk för kollusionsfara, dvs. en risk för att den häktade försvårar brottsutredningen. Offentlig statistik från Åklagarmyndigheten visar att restriktioner följer i nästan samtliga fall om kollusionsfara föreligger. Detta överensstämmer inte med lagstiftarens intentioner om att restriktioner ska tillämpas återhållsamt.