BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt där kunskapsläget beskrevs och förslag på lösningar och förbättringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier ställdes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade på fakta insamlat från de olika studierna.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Detta arbete är en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig användare och även de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lätt överskådlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet.Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, något som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential.I rapporten kommer ett antal jämförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen är 3.1.3, vilken är den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnås genom användandet av jailbreak.

GKN Aerospace Sweden (GAS) utvecklar och tillverkar motorkomponenter för både den civila och militära flyg-och rymdindustrin. En av produkterna som GKN tillverkar är en outlet guide vane(OGV), vars funktion är att omdirigera det axiella luftflödet från fläkten. OGVn är den mekaniska länken mellan kärnstrukturen och fläkthuset. Ett viktigt mål är att minska vikten på motorn samtidigt som dess diameter ökar när motorerna blivit allt större.For att lösa detta krävs ett material med hög hållfasthet i förhallande till vikten. Ett examensarbete som föregår detta har utvecklat ett koncept som innefattar en OGV i en viss GKN-utvecklad tekonologi.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks.

I dagens samhälle gör butikerna allt för att konkurrera på marknaden, och på senare tid tycks en trend som kallas sinnesmarknadsföring ha attraherat många företag, men fortfarande långt ifrån alla. Tankesättet är fortfarande nytt och innebär att man genom olika metoder försöker påverka kundernas fem sinnen; hörseln, synen, luktsinnet, smaksinnet och känselsinnet, på ett sätt som gör att de omedvetet känner ökad köplust och på så vis konsumerar mera i butiken de befinner sig i. Vi blev intresserade av att se om forskningen inom detta område stämmer överens med konsumenternas egna upplevelser och önskemål när de går in i en butik, eller om de överhuvudtaget påverkas av några yttre faktorer som manipulerar deras sinnen och gör att de känner att de behöver just den där tröjan lite extra idag bara för att en bra låt spelas inne i provhytten. Vi grundade denna rapport på en kvantitativ samt kvalitativ undersökning, som bestod av dels en enkätundersökning med 106 respondenter via det sociala mediet Facebook, där vi ansåg oss nå ut till flest, mest och bäst respondenter i spridda åldrar och relativt jämn könsfördelning. Av de som medverkade var 63 kvinnor och 43 var män.

Bakgrund:Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte:Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats:För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete.Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg.Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

SammanfattningAtt hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer.

Bakgrund: Det skapas betydligt fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn än industrisektorn. Traditionellt har de knappa resurserna inom produktionsindustrin utgjorts av kapital samtidigt som det ej varit något större problem att hitta kompetens och personal. Detta har dock förändrats och i de nya konsultföretagen har kompetensen blivit företagets knappa resurs. I och med att förmågan att ta till vara på personalens kompetens blir allt viktigare får rekrytering och anpassning av den nya personalen ökad betydelse. Kan de nyanställdas introduktion göras på ett bra sätt minskar risken för dåligt resursutnyttjande.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.