1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Titel Extra! Extra! Read all about it!Författare Ida ErikssonUppdragsgivare Extra ÖstergötlandKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2011Handledare Ingela WadbringSidantal 52 sidor inklusive referenser och bilagorAntal ord 19 986 ordSyfte Att undersöka en lokal daglig gratistidnings ställning i sittspridningsområde. Extra Östergötland är mitt case iundersökningen.Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer samtredan utförda kvantitativa undersökningar.Material Intervjuer med 10 av Extra Östergötlands läsare samtbearbetning av redan utförda kvantitativa undersökningar.Huvudresultat Det är främst ungdomar och medelålders personer som läserExtra Östergötland. De främsta anledningarna till varför manläser Extra Östergötland är för att den är gratis och för att denär ett tidsfördriv. De unga läser den antingen för att den finnstillgänglig eller för att den, för dem, är det endanyhetsalternativet. De äldre läser tidningen för att det är envana, eller för att de mest är intresserade av tidsfördriv och för attden råkar finnas där.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory.

The basic idea behind an extra year in school was to offer students who have not read nine years in Swedish primary school an opportunity to prepare themselves to pass a high school. This first group that went an extra year in school consisted of eleven students who completed their studies and went on to high school. During the time the group expanded, the school received students from various schools in the same municipality. During the follow-up of these groups could be noted that there were many students who registered, but only few students completed their studies and went on to high school. The purpose of this study was to explore why leadership in the classroom is important for students.

This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

I detta arbete prövas olika metoder för tidtabellsläggning av extratåg längs redan trafikerat enkel- eller dubbelspår. Förutsättningarna är att befintlig tidtabell inte skall behöva läggas om och att extratåget (om möjligt) inte skall behöva stanna längs vägen för bästa möjliga energi effektivitet. Först tas en exakt algoritm fram, för ett extra tåg. Denbaseras på att mellanrummet mellan ett par befintliga tåg kan betraktas som en ?korridor?, i vilket ett extra tåg kanläggas.

In the thesis we have shown that it is possible with current technology, to buildneighborhoods that are largely self-sufficient. We have obtained some information aboutongoing work in the field of energy efficient buildings and active house which we have usedto develop a model. The feasibility study for Ranagård we have e.g been forced tofollow laws on groundwater covered, resulting in the construction of basements for singlefamilyhome is not possible. The model that we have built up overtime has been the central part of the work. The model illustrates very well what an activehouse neighborhood means and potential of such an area.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och kritiskt granska kriterierna för förskolans möjlighet att få extra resurstilldelning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna har handlat om vilka kriterier som gäller för att förskolan ska kunna få extra resurstilldelning för barn i behov av särskilt stöd, hur budgeten för förskolans möjlighet till resurstilldelning ser ut samt vad begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? innebär för våra informanter. Vi har gjort litteraturstudier där vi bland annat studerat specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, begreppen specialpedagogik, normalitet, integrering, ?en skola för alla? samt utfört intervjuer i en kommun i Norrbotten.

Värderingar är ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat på hur värderingar påverkar människors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmärkning. Syftet med denna studie var att undersöka värderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmärkning hos personer i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Resultaten påvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmärkning lade störst vikt vid värderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömärkning lade störst vikt vid välvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning.