Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fått mer betydelse än tidigare, då anställda får diskutera vad börsintroduktionen innebär för deras arbete.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ?nytänk? till organisationen.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

Lagerhantering handlar inte bara om den fysiska produkten, utan även om information som berör produkter i lager. För att underlätta informationen för lagerhantering internt och externt kan affärssystem eller andra datoriserade system användas. Affärssystem kan vara stora och komplexa och utnyttjas inte alltid fullt ut. Därför var syftet med denna studie att förklara i vilken utsträckning företag använder affärssystem för att stödja information för lagerhantering internt och externt. Vår teoretiska referensram är uppbyggd genom tre olika avsnitt som är en utbyggnad av problemområdet.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning.

AbstractTitle: The constant change - A comparative study of profit companies and nonprofit organizations' brand management through social mediaAuthor: Agnes Nobel & Matilda VallgrenTutor: Daniel LövgrenPurpose: The purpose of this thesis was to study profit companies and nonprofit organizations? branding and strategic communication on social media. If social media has supported with new interaction with stakeholders and hence affected the branding work. Also if there are any differences between profit companies and nonprofit organizations.Method/Material: The method that is used in the article is a qualitative research. The research is based on conversations interviews conducted with eight organizations, four profit companies and four nonprofit organizations.Main results: The main result showed that all organizations are actively involved with social media in their strategic communication when in order to increase the interaction with stakeholders and thus strengthen their brand identity. It turned out that all organizations have not adapted the brand to social media, but worked with the organizations values ??and only applied the trademark on social media.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet är något som diskuterats flitigt de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att föreslå förbättrade arbetssätt för en effektiv resursanvändning för vissa kommunala verksamheter. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad på intervjuer för att få reda på hur olika kommuner resonerar kring frågan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krävs dels en respekt för att budgetar inte får överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjänstemän och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omständigheter som exempelvis ett bra geografiskt läge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och därigenom höja skatteunderlaget och därigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sänker kostnaderna per brukare.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Managementkonceptet CSR är ett komplext koncept med många definitioner som dras mellan att vara frivilligt och påtvingat för organisationerna. Uppsatsen fokuserar på organisationer som är verksamma i Västra Götalandsregionen och jobbar för att skapa ett långsiktigt hållbart nätverkande mellan organisationer. Uppsatsen ämnar till att besvara varför organisationer arbetar med CSR och hur integrerat CSR är i deras verksamhetsstruktur utifrån ett internt och externt perspektiv. Uppsatsen syftar också till att besvara hur utbytet fungerar mellan organisationer och hur de nyttjar den samverkan som växt fram för att främja deras egna CSR-arbete.Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod, där 5 semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen tar upp organisationernas motiv till att arbeta med hållbarhet, hur de kan arbeta med hållbarhet på intern och extern nivå, strukturer och strategier vid tillämpning och de olika riktlinjerna för hållbarhet.Undersökningen har visat att hållbarhetsarbetet är unikt från verksamhet till verksamhet eftersom CSR-arbetet är indelat i internt och externt perspektiv för att tillgodose både organisationens och yttre intressenters förväntningar.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Jag har ställt mig följande två frågor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumärket internt och externt? Vilka strategier använder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behålla medarbetare? Utifrån syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke men har redan påbörjat ett aktivt arbete med att stärka det. Anledningen är att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke. Offentliga organisationer måste dock först kartlägga och analysera nuläget och sina framtida behov.

Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på svensk industridesign ökar. Trots detta har fortfarande omsättningen för svenska industridesignföretag varit lägre än närliggande branscher. Lönsamheten för svenska industridesigners ökade heller inte nämnvärt efter den satsning regeringen gjorde på design mellan åren 2003-2005. Här är det något som haltar då resurser förbrukas i för stor grad i förhållande till de inkomster rörelsen ger. Redovisningsinformation kan här vara till hjälp då den kan verka som ett kommunikationsmedel dels internt i företaget, dels externt.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.