Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna.Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom.Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Organisationer förändras ständigt och måste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förändringar beror delvis på organisationernas egna frivilliga beslut men även externa påtryckningar, till exempel på grund av lagar och direktiv. Hur anställda uppfattar och reagerar på förändringar påverkar hur effektivt förändringarna implementeras. Därför är det nödvändigt för företaget att göra vad de kan för att anställda ska acceptera förändringen.Denna studie undersöker hur anställda reagerar vid organisationsförändringar. Syftet är att redogöra för hur och varför anställda reagerar i olika typer av organisationsförändringar.

Övervikt bland yngre barn är ett nationellt och globalt ökande hälsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården har en viktig uppgift, både i att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som påverkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhälsovården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhälsovård, genomfördes.

Given the current geopolitical situation in Europe and the upcoming election for the European Parliament, it is important to further analyse individuals? attitudes towards European integration, specifically the Common Security and Defence Policy (CSDP). This analysis aims to gain a deeper understanding of individuals attitude towards CSDP. Therefore, the objective of this study is to analyse which factors that plays a leading role in influencing individuals? attitude towards CSDP.

Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har på senare tid blivit en viktigare del avföretags värdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital är däremot inte särskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavärdedrivarmått påverka såväl val av interna prestationsmått som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom området, senareforskning ger även anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades främst in från vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehållsanalyser av deundersökta företagens årsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfå en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

Många företag bedriver idag en verksamhet som är ohållbar för miljön. Hög konsumtion av kol, olja och naturgaser har ökat utsläppen bland annat av koldioxid som i sin tur påverkat miljön negativt och ökat växthuseffekten. Samhället är medveten om de konsekvenser som uppstår i samband med den ohållbara tillväxten av företag som förorenar miljön. Det finns olika metoder och verktyg för att få en överblick över företagens arbete med miljön. Ett sätt är att företag upprättar hållbarhetsrapporter som ger intressenter information kring miljö- ekonomiska- och sociala aspekter.Detta leder till vårt syfte, vilket är att öka förståelsen för dem centrala mekanismerna inom hållbarhetsredovisning utifrån hållbarhetsspecialisters perspektiv.

Expeditors är ett globalt logistikföretag som tillhandahåller tjänster såsom flyg- och sjöfrakt, tulldeklarationer, transportförsäkring samt distribution. De äger inte själva några transportmedel utan anlitar externa transportföretag. Det här projektet behandlar endast flygfrakt. Gods som ska exporteras med flyg måste göras Ready for Carriage. Detta är en aktivitet som Expeditors idag har lagt ut på ett terminalbolag som heter Cargo Center.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig.

SammanfattningI denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM?s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring.Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.