Sökresultat:
3447 Uppsatser om Externa miljökostnader - Sida 34 av 230
Kalkyl mot verkligt utfall : Analys av kalkyler och kalkylverktyg med avseende pÄ ROT-projekt
NÀr det handlar om ROT-projekt (renovering, om- och tillbyggnad) Àr det viktigt för entreprenören att uppnÄ lÄngsiktig lönsamhet. För att sÀkerhetsstÀlla detta Àr det av stor vikt att upprÀtta noggranna kalkyler som hÄller under hela byggprojektet. I dagslÀget finns smÄ marginaler för eventuella kostnadsökningar dÀrmed ytterst lite utrymme för misstag. Eftersom förutsÀttningarna vid ROT-projekt stÀndigt varierar beroende pÄ typ av badrum och skadeorsak Àr det dÀrför vÀldigt svÄrt att uppskatta och berÀkna kostnader utifrÄn rÄdande förutsÀttningar. UtifrÄn detta finns det ett behov hos entreprenören att förstÄ varför kalkylerna avviker och hur man kan undvika detta i framtida projekt.Examensarbetet innehÄller bÄde en analys av kalkylerade kostnader och dess verkliga utfall samt en analys av kalkylverktyget Meps.DÄ ROT-sektorn Àr stor och omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till badrumsrenoveringar som en följd utav vattenskador.UtifrÄn analys av kalkyler och kalkylverktyget samt intervjuer med parter bÄde frÄn entreprenör och frÄn bestÀllarsidan har vi kommit fram till en rad slutsatser om hur företaget kan ta fram noggrannare kalkyler i framtiden.Framförallt anser vi att företaget ska föra en tÀtare dialog med försÀkringsbolagen för att vara en del i utvecklingen av kalkylverktyget. Vi anser Àven att man bör avsÀtta resurser för att utveckla erfarenhetsÄterföringen inom företaget..
Förtroendets betydelse i relationens livscykel, vid köp av externa tjÀnster
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och nÀr förtroendet skapas i en affÀrsrelation dÄ parterna inte har nÄgon tidigare erfarenhet av varandra. Vidare Àr syftet att undersöka vilken betydelse förtroendet har, samt nÀr i relationens livscykel förtroendets betydelse Àr som störst. Den första teorin som vi redogör för Àr relationsmodellen, vilken beskriver de olika faserna i en relation. DÀrefter presenterar vi köpbeteendet och vidare försÀtter vi med teorier om vÀrdeskapande, samt teorier om olika typer av förtroende. Vidare fortsÀtter vi med agentteorin, som sedan följs av teorier om missnöje.
Hur pÄlitliga Àr kommunernas integrerade system för den enskildes integritetsskydd
Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.
FramgÄngsfaktorer och fÀllor vid finansiering av expanderande bioraffinaderi- och bioenergiföretag : En kvalitativ studie av tvÄ case-företag
Att som entreprenör utveckla en ny idé till en kommersiell och lönsam produkt Àr ingen lÀtt uppgift. Förutom de rent tekniska utmaningarna sÄ mÄste expansionen av företaget och utvecklingen av produkten eller produktionsprocessen finansieras. Denna uppsats kommer att behandla frÄgan om det finns nÄgra framgÄngsfaktorer eller fÀllor som expanderande teknikföretag lÀtt hamnar i genom en kvalitativ studie av tvÄ case-företag. MÄlet med denna uppsats Àr att pÄ djupet studera vad expanderande företag bör tÀnka pÄ vid extern finansiering med kapital mot Àgande, Àven kallat riskkapital. UtifrÄn teoriavsnittet kommer samband att kopplas till case-företagens genomförande av den externa finansieringen.
Upplysningskrav enligt IFRS 3 - varför har de i sÄ stor utstrÀckning inte efterlevts?
Under vÄren 2006 publicerades de första Ärsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gÄngen varit tvunget att tillÀmpas fullt ut. NÀr branschens sakkunniga började gÄ igenom dessa Ärsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lÀmnat alla de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvÀrv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda pÄ vilka anledningar som ligger bakom dessa utelÀmnade upplysningar. UtifrÄn delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.
Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan
Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.
BergssprÀngarna ? ett kostnadseffektivt alternativ för Bergs kommun?
I Bergs kommun startades Är 2003 ett öppenvÄrdsprojekt dÄ kommunen mÀrkte av en pÄtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjÀnstens insatser. Denna verksamhet kom att heta BergssprÀngarna. Mitt syfte var frÄn början att jÀmföra de barn och unga som blivit föremÄl för placering pÄ institution och familjehem och de som fÄtt insats genom BergssprÀngarna för att se om grupperna var likvÀrdiga och jÀmföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gÄng har syftet förÀndrats dÄ jag inte fÄtt tillgÄng till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. DÀrför redovisas endast grova kostnadsunderlag.
Ekonomistyrning i smÄ tillvÀxtföretag : En studie över sambanden mellan tillvÀxt och ekonomistyrning
TillvÀxt och ekonomistyrning förstÀrker varandra simultant dÄ en vÀxande företagsstorlek har en positiv inverkan pÄ utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en vÀlanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillvÀxttakt via dess förmÄga att hantera tillvÀxthÀmmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning pÄverkas av en kombination av interna och externa drivare..
Obligatorisk byrÄrotation : Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende
EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.
Ăvervikt bland svenska ungdomar - En studie av vilka bakomliggande faktorer som pĂ„verkar ungdomars intentioner att Ă€ta hĂ€lsosam mat
Ungdomarna har en positiv attityd till hÀlsosam mat men en negativ attityd till att Àta den. De referensgrupper som ungdomarna har en interaktion med och som Àr nÀrvarande vid köp Àr ocksÄ de som har störst pÄverkan. Externa faktorer pÄverkar beteendet snarare Àn intentionen..
GrundlÀggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie
I Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n finns det över 1800 broar i det allmĂ€nna vĂ€gnĂ€tet och flertalet av dessa Ă€r betongbroar. Ăven om brobestĂ„ndet underhĂ„lls kontinuerligt Ă€r det ibland nödvĂ€ndigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vĂ€gstrĂ€ckningar och förbĂ€ttringar av trafiksĂ€kerheten. Dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r en stor kostnad för samhĂ€llet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att broarna byggs pĂ„ det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sĂ€ttet. Denna undersökning baseras pĂ„ studier av 15 stycken mindre plattrambroar belĂ€gna i Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n.
Tid Àr pengar : Planprocessens och planmonopolets konsekvenser ur medelstora byggföretags perspektiv
Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.
Analys av prefabricerade installationsbjÀlklag i koncepthus
Ventilationssystem tar ofta mycket plats och kan beroende pÄ utformning pÄverkabygghöjden. StudentbostÀder krÀver lÄga hyror och dÀrmed lÄga produktionskostnader.Examensarbetet visar hur ventilationssystemet kan byggas in i ett innovativtinstallationsbjÀlklag och pÄ sÄ sÀtt spara bygghöjd. LÀgre bygghöjd leder till lÀgre kostnader..
Om lÄgtröskelberoende : Socialsekreterarens etiska reflektioner inför placering av hemlösa
Den svenska byggbranschen beskrivs mÄnga gÄnger som en oligopolmarknad med lÄg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsÀtter priserna pÄ bostÀder i Stockholm stad att öka. I Sverige gÀller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rÄdande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har pÄ medelstora byggföretag i Stockholm med avseende pÄ konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens lÀngd har pÄ kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar anvÀnder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.
AnvÀndarinvolvering i implementationsprocessen av affÀrssystem - sett ur konsultens perspektiv
Företag runt om i vÀrlden genomför mÀngder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affÀrssystem. DriftsÀttning av affÀrssystem Àr en omfattande process som krÀver kunskap, engagemang och planering frÄn de inblandade parterna. Leverantörerna av affÀrssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistÄr med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsÀttningen av affÀrssystem. De externa konsulterna Àr beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska anvÀnda systemet, de sÄ kallade anvÀndarna. Detta för att fÄ kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns pÄ affÀrssystemets framtida funktionalitet.