Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, såväl i själva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren används teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger på en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete är fritt inom uppställda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i kläm?, genom att motstridiga krav ställs från olika intressenter.Analysen visar också att mellancheferna upplever att de i hög grad får agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi även fram till att ledningens krav på mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Titel: Hållbar utveckling ? med framtiden som intressentÄmne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hpFörfattare: Björn Martinsson  och Mattias RobertssonHandledare: Mikael JohnsonSyfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här.

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in påkravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket?SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation.

Många företag integrerar idag en social och miljömässig aspekt i sin verksamhet, utöver vad som krävs enligt lag. Det har blivit viktigare för företag att visa sitt engagemang för att gynna hållbar utveckling samt att se till att människor behandlas på ett sätt som anses etiskt rätt. Detta i och med att företagens intressenter, till exempel kunder och aktieägare, blivit allt mer medvetna och ställer större krav. Att arbeta med ett sådant ansvarstagande kallas för att arbeta med Corporate Social Responsibility, vilket förkortas CSR. CSR-arbete förekommer bland annat inom kosmetikabranschen där det miljömässiga, sociala och etiska ansvaret står i fokus, men även det ekonomiska är viktigt eftersom företaget också har ett ansvar gentemot sina aktieägare.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Uppsatsen nedan är baserad på en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartläggaolika sporters, med fokus på hästsport, representation och framställning under en fyraveckorsperiod2012 i två av Sveriges största dagstidningar. Vi ansåg det viktigt att genomföra den här undersökningenför att se om fördomarna kring bristen på representation av hästsport i media har någongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav någon efterverkan förhästsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien där över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde där fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hästsport. Reportagen analyserades och jämfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

En enskild persons eller ett lags prestationer inom idrotten har alltid fascinerat mänskligheten.Det har genom tiderna alltid funnits individer som har urskiljt sig från mängden genom sin personlighet och förmåga att bättre utöva en idrott. Dessa individer blir ofta populära och en förebild för många. Det kommer hela tiden fram nya aktörer som lyfter idrotten till nya nivåer men samtidigt blir konkurrensen allt hårdare. Idag räcker det inte alltid med att enbart vara en talang.Det är mycket som har förändrats de senaste decennierna. Tidigare var det enklare att urskilja sig från mängden.

Människor tenderar att attribuera framgångar till sig själva och misslyckanden till externa källor, fenomenet kallas för Self-serving bias. Hur individer attribuerar kan enligt forskning påverkas av bland annat graden av självkontroll samt självkänsla. Enligt forskning kan intentioner eller beteendemål aktiveras automatiskt och omedvetet av en utlösande signal, så kallad priming, och därmed aktivt guida en persons självreglering. Denna studie har genom ett experiment, med 56 högskolestudenter, undersökt om priming av självkontroll och självförtroende kan påverka hur en individ attribuerar vid framgång och misslyckande. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan priminggrupperna.

Landstingen är ansvariga för stora delar av den svenska hälso- och sjukvården i Sverige. De senaste åren har landstingen varit drabbade av en ytterst ansträngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försämrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebär minskade skatteintäkter. Eftersom den offentliga sektorn, och däribland landstingen, får den största delen av sina intäkter via skatter drabbas de hårt av en vikande sysselsättning. Andra orsaker till den försämrade ekonomin är kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ?dåliga? resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ?elevinflytande? och hur detta tolkas av skolans olika intressenter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ?elevinflytande?, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet. Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna.