Bakgrund:     Redovisningen är för närvarande inne i vad många forskare kallar en revolution som innebär radikala förändringar på hela redovisningsområdet. Bland förändringarna märks den ökade betoningen på den kvalitativa egenskapen relevans. Tillförlitlighet, som tidigare varit djupt förankrad i redovisningen, har fått stiga tillbaka. En framträdande förändring som hänger samman med den ökade betoningen på relevans, är införandet av verkligt värde metoden för vissa typer av tillgångar. Verkligt värde innebär att en tillgångs värde tas upp till ett uppskattat marknadsvärde i balansräkningen.

Banker har en fundamental roll i samhället genom att låna ut kapital till företagen för investeringar via kreditgivningsprocessen. Genom sin viktiga intermediära roll får investerare också ett stort ansvar för att jordens resurser förvaltas på ett hållbart sätt. Vi menar att de individer som hanterar handeln av finansiella instrument och beviljar lån till företag därmed även är delaktiga i ansvaret för den miljöpåverkan som deras investeringar orsakar.Det har gjorts många studier inom hållbarhet kopplat till finansiering, och vi vill undersöka hur det ser ut i praktiken i Sverige. Detta kan vara viktigt för företag som söker kreditgivning eller som ska byta ägare. Denna studie avser att undersöka hur bankerna arbetar och hur långt de har kommit med att ta in hållbarhetsaspekter.Vår fråga om hur hållbarhet beaktas är en omfattande fråga som kan innefatta en mängd olika delfrågor.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty.Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt.Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder.

För många verksamheters långsiktiga överlevnad, är det av stor vikt att kunna göra korrekta analyser för att därigenom också kunna fatta bra beslut. Till sådana analyser krävs data av olika slag. Sådana data kan komma från källor inom verksamheten (interna), men många gånger kan data från källor utanför verksamheten (externa) också bidra med värdefull omvärldsinformation. Dataunderlaget till analyserna kan med fördel inkorporeras i ett Data Warehouse (DW), vilket ger möjlighet att använda informationen på ett strukturerat sätt inom ramen för någon form av Business Intelligence (BI)-lösning.Processen att inkorporera data från olika källor till ett DW kan vara komplex - i synnerhet då externa datakällor används. Ett ramverk har tidigare tagits fram i syfte att fungera som stöd vid en inkorporering.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

Platsvarumärkesbyggande är ett växande område inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumärken för geografiskt avgränsade områden. Tidigare forskning inom detta område studerar främst länder och städer, och det finns en del outforskade områden. Vi vill därför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumärke genom att finna svar på vår problemformulering som lyder:Hur kan en varumärkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumärket ha för att vara till nytta för dess intressenter?Vårt syfte med studien är därmed att ta reda på hur en region bör hantera en diversifierad miljö med många inblandade intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumärke. Vi hade också som mål att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbättra sitt varumärke.Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumärket Västerbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumärken som orter och mindre regioner.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet med oriktade klagomål på Internet och då främst på bloggar. I förgrunden för vårt arbete står en missnöjd konsument. Som konsument har man ett antal tänkbara tillvägagångssätt för att få upprättelse från företaget. Traditionellt har dessa strategier varit att antingen lämna företaget (exit) eller att på något sätt ge uttryck för missnöjet (voice). Internetutvecklingen bidragit till att ge fler möjligheter att använda voice som strategi då man vill kanalisera detta missnöje.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Då globaliseringen av världens länder är mer utbredd än någonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan många europeiska länder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag väljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan även ytterligare risker som måste hanteras. Valutarisk är en av de risker som företagen måste beakta då de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet på flera marknader är utsatta för, och hur företagen väljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jämföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin säger om området. En del av vårt syfte har varit att utreda om den pågående ekonomiska krisen har påverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare åtgärder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgående telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Övergångsregeln införs för att lindra beskattningen för de fåmansföretag som drabbades av stora skattehöjningar vid 2006 års reformering av 3:12- reglerna. Den nuvarande regeringen har därför infört en övergångsregel som är en tillbakagång till 50/50- regeln. Det innebär att ägare till mindre fåmansföretag kommer att erhålla en mildare beskattning vid externa försäljningar av företag eller andelar. ytterligare en reformering av 3:12- reglerna förväntas enligt den empiriska undersökningen.

Bakgrund: Bakgrunden till försäljningen av statligt ägda Vin&Sprit är att svenska regeringen har beslutat att statligt ägande av företag ska minskas. Försäljningen av V&S avslutade ett svenskt ägande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de två största franska producenterna Pernod och Ricard.Frågeställningar:Varför har Pernod Ricard valt att växa mekaniskt med hjälp av V&S?Hur skall förvärvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieägarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill få förståelse till motiven bakom Pernod Ricards val att växa mekaniskt istället för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumärken för att ge en bild av hur väl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benämner företagsförvärv ger en överskådlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De två efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsättningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form.

SSAB Tunnplåt i Luleå har ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. De är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Interna revisioner genomförs regelbundet på alla enheter och utförs av företagets verksamhetsutvecklingsgrupp, VU-gruppen, samt ett tiotal andra interna revisorer. I detta arbete har de interna kundernas syn på och förväntningar av interna revisioner analyserats med hjälp av intervjuer. Efter genomförd analys kan två inriktningar urskiljas bland de intervjuade: de som ser de interna revisionerna som ett förbättringsverktyg och de som ser revisionerna som en hjälp för att klara de externa revisionerna.