Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

Studiens syfte är att utreda om och i så fall hur etniskt mångfald påverkar innovationsförloppet på en dagstidning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utifrån vilka vi utförde nio semistrukturerade intervjuer. Som verktyg för vårt syfte användes Sydsvenskan som fallföretag, i strävan efter att kunna generalisera resultatet på branschen.Vi har använt oss av innovationsteorier för att förklara synen på innovationsförloppet, samt mångfaldsteorier för att teoretiskt kartlägga hur mångfald påverkar olika konstellationer av människor. Det empiriska materialet består av intervjuer med anställda på olika befattningar inom fallföretaget samt externa fackmän inom ämnet innovation och mångfald. Resultaten visar på vikten av etnisk mångfald på en dagstidning, där den interna mångfalden tillhandahåller den externa mångfalden med en verklighetsbaserad och innovativ tidning.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. Omvärldens bild av den afrikanskakontinenten präglas av inbördeskrig, svält, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 då ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jämförelse med denkosmopolitik som Kaldor förespråkar som den systembild som krävs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig på externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under ständig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

Den här studien är en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter på sin roll och relation till politiker. Syftet med studien är att identifiera hur stadsplanerare ser på sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman är fokus för studien: Stadsplanerarens syn på sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn på politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrån ett kunskaps-, kommunikations- och självbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker är till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men påverkas också av externa aktörer och intressenter. Både stadsplanerare och politiker strävar efter en friktionsfri planprocess, dock är det svårt att åstadkomma de har olika kunskapsnivåer, förväntningar och motiv.Två stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn på rollen som planerare och relation till politiker.

Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing.Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej.Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ?big four?-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker.Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping.Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag.

Hållbar utveckling är ett ämne som är på frammarsch vilket många företag har uppmärksammat. Då företag och organisationer orsakar miljöförstöring är det även de som kan påverka och förbättra problemen genom att jobba med just hållbarhetsfrågor. Att jobba med hållbarhetsfrågor kan ge grund för en hållbarhetsredovisning vilket är till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som påverkar miljön. Hållbarhetsredovisningar kan även hjälpa företaget internt genom att visa de anställda vad förändringarna faktiskt har åstadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hållbarhet. Global Report Initiative (GRI) är den mest erkända organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Det har dock uppdagats att det finns svårigheter för intressenter att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gällande vad som rapporteras.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka förutsättningar som krävs för att upprätta ett underlag till styrningsbeslut i form av ett Balanced Scorecard. Avsikten är även att hjälpa trafikbolag att skapa en ökad förståelse för Balanced Scorecard och därigenom uppmärksamma viktiga faktorer för att nå framgång med konceptet. Vi avser även att visa på förslag huruvida framtagande av perspektiven och perspektivens mål och mått kan gå till. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med en abduktiv inriktning, i vilken vi samlat in empirisk data genom intervjuer. Dessa intervjuer, tillsammans med vår referensram har vi sedan försökt knyta samman utifrån ett hermeneutiskt och tolkande perspektiv.

The work of the board in owner-managed firms often differ compared to the work of the board in large listed companies. Since the owners are working in different roles, the board in owner-managed firms might discuss topics outside the typical boards agenda, such as questions relating to ownership structure and operational matters. This thesis examines what external board members can contribute with in owner-managed firms, and which the most frequent difficulties are for the owners when deciding to recruit external board members. Through qualitative interviews, three owner-managed firms have been studied, which together with two expert interviews and five seminars, creates the empirics. In the analysis, the empirics are compared to what the earlier theory states.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora Externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot behandlingsassistenter på boenden utan krav på drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Informationssystem utgör en allt viktigare del av förbättringsarbetet i organisationer. Av den anledningen bidrar ett företags förmåga att sammanställa och hantera sina informationsflöden till allt större konkurrensfördelar, vilket i sin tur uppmärksammat behovet av informationssystem som motsvarar intressenternas önskemål. Ett informationssystem som inte motsvarar organisationens behov bidrar således till kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Merparten av de befintliga behovsinsamlingsmetoderna förutsätter att intressenterna till ett informationssystem är uppenbara, något som är ett felaktigt antagande. Av den anledningen är det svårt för verksamheter att utan tidigare erfarenheter av liknande arbetssätt genomföra en väl genomarbetad behovsinsamling.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlätta arbetet med miljöfrågor blir idag allt vanligare. Detta är ofta ett resultat av krav från Externa intressenter och är avsett att stärka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tänkas utgöra den förenande länken inom ett företag som får miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den länken i så fall stärkas? Den här C-uppsatsen fokuserar på dessa frågor och ramas in av begreppet kommunikation. Frågorna rörde bl.a.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..