Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..

Tillgången till informationsteknologiska (IT) lösningar har sedan mitten av 90-talet successivt ökat och är idag en förutsättning för tjänsteleverantörers överlevnad. Dagens IT-samhälle och dess utbud av information, tjänster och produkter har medfört en hårdare marknadskonkurrens för tjänsteleverantörer. I takt med IT-tillväxten har begreppet användbarhet fått en ökande betydelse. Användbarhet har blivit ett centralt begrepp för att uppnå tillfredställelse hos externa användare och härigenom uppnå fördelar gentemot konkurrenterna. Syftet med examensarbetet i Informatik är att identifiera och beskriva viktiga framgångsfaktorer för upplevd tillfredsställelse med webblösningar ur ett individ- och tjänsteleverantörsperspektiv. Tjänsteleverantören som har studerats i denna kandidatuppsats är Sportfiskeförbundet.Sportfiskeförbundet vill skapa en ny webblösning av ?FångstDataBanken? som används för att skapa bättre fiske- och vattenvård.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt?För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara väsentliga faktorer för företags framgång. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch där konkurrensen om lönsamma affärer och professionella medarbetare ökar. Med utgångspunkt från att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad långsiktighet vad gäller anställningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa områden. Kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter.

En automatiserad beställningsprocess resulterar i olika effekter för detaljisten och beror till stor del på vilken grad av automatisering som uppnåtts och den rådande situationen. Automatiseringen ställer höga krav på ett korrekt lagersaldo, där återförsäljaren har svårigheter med svinn, stölder och egen förbrukning, som inte registreras. Dessa svårigheter tror vi i stor grad påverkar effekterna i automatiseringen. Teorierna har oftast en optimal situation som grund i sina beskrivningar av effekterna, men vi tror att dessa effekter är olika påtagliga beroende på graden av automatisering och rådande situation..

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt..

Uppsatsen bygger på en undersökning om hur tre företag arbetar med CSR. Syftet med undersökningen har varit attgranska hur de utvalda företagen väljer att kommunicera dess CSR-arbete till externa intressenter.De frågeställningar studien bygger på är:Hur väljer företag att kommunicera CSR?Kommunicerar företag inom olika branscher CSR på samma sätt?Ser företag inom olika branscher samhällsansvaret på likvärdigt sätt?Finns det någon koppling mellan företags externa kommunikation av CSR och företags medierelation?Under arbetets gång har en respondent från respektive företag intervjuats. En innehållsanalys har även genomförts av företagens hemsidor. Undersökningen har gett författaren kunskap om att de undersökta företagen anser att CSR-arbetet bör finnas utspritt inom hela verksamheten och inte enbart skötas av en person.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvärdera om de av ledningen förväntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att få en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda på vilka effekter ledarna ville uppnå, för att sedan göra en utvärdering varpå vi visar de verkliga effekter som uppstått. För att utföra detta har vi använt oss av ett antal fallstudier.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaSyftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen.

Denna studie fokuserar på och ska utreda informationssäkerhet hos små och medelstora företag samt vilka faktorer som påverkar dem. Hot och risker med avseende till information på företag har ökat de senaste åren vilket resulterar i att företagen måste öka sin säkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta små och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssäkerhet. För att utreda detta ämne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssäkerhet på sex olika fallföretag. Intervjufrågorna utgår från tre olika kontexter som ett företag kan delas in i.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

På dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumärken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjänster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumärke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumärken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredställa konsumenternas behov. Men corporate branding är än så länge ny mark och sällan utövat eftersom de på många sätt är mer invecklade och svåra att bygga än de traditionella produkt-/tjänstevarumärken, då de bl.