Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen.Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen.Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut).

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

I ett samhälle där ständig förändring sker, låter sig inte Sverige vara oberört. Den svenska associationsrätten är inget undantag, då det främst angående det svenska privata aktiebolaget sker utredningar med ett specifikt mål: förenkling. En av utredningarna handlar om huruvida en sänkning av aktiekapitalkravet, från 100 000 SEK till 50 000, 20 000 eller 1 SEK, för svenska privata aktiebolag är lämplig. Utredningen som pågår kommer att presenteras i sin helhet den 31 mars 2009. Om utredningen visar att en sänkning av aktiekapitalkravet är lämplig kan det få många konsekvenser, både för interna och externa intressenter.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

De flesta företag som startas är i behov att kapital. Räcker inte det egna kapitalet till måste entreprenören söka efter externa finansiärer. Banken är inte alltid villig att låna ut pengar till entreprenören på grund av den höga risken att inte få tillbaka sina utlånade pengar. Även statliga myndigheter erbjuder lån på en mindre summa vilket inte alltid är tillräckligt mycket för att entreprenören ska kunna utveckla sin verksamhet. En tredje finansieringsmöjlighet kan vara att vända sig till en affärsängel.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning.En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011.

Äldre personer med demens är en stor del av patienterna inom akutsjukvården. När en person får en demenssjukdom kan symtom vara förändringar i beteenden och personen kan få svårigheter att uttrycka sina känslor så omgivningen förstår. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med värdighet och respektera deras integritet. Då sjuksköterskan och patienten får svårt att kommunicera ställer det krav på att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvårdnad som är individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvårdnaden av personer med demens inom akutsjukvård, visa på svårigheter och hinder samt möjligheter och framtida förbättringar i omvårdnaden.

De senaste åren har intresset för hållbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar på att bedriva och utveckla ett hållbarhetsarbete i syfte att erhålla konkurrensfördelar och tillfredsställa kraven från berörda intressenter. Forskningen inom hållbarhet har främst bidragit till ökad en förståelse för den externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet, och lett till förbättrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hållbarhetsarbetet har däremot inte har uppmärksammat på samma sätt. Med hjälp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbättra kommunikation och innovation, samt mäta och följa upp resultat för hållbarhetsarbetet.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett vida diskuterat ämne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet är väldigt brett, vilket försvårar arbetet för företag att definiera, samt förstå innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affärssamhälle mycket externa påtryckningar från diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa påtryckningar varierar även geografiskt i världen eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis värderingar och förväntningar, vilket ytterligare försvårar arbetet för multinationella företag. Därför har denna rapport fått syftet med att undersöka hur MNF möter dessa påtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.