Titel: Bankrevisorers yrkesutövning i det förebyggande arbetet mot penningtvättSyfte: Studien syfte är att öka förståelsen samt förklara hur externa och interna bankrevisorer arbetar förebyggande mot penningtvätt inom banksektorn. Syftet besvaras genom att undersöka hur penningtvättslagen tillämpas i bankrevisorers yrkesutövning, hur det arbetet förhåller sig till god revisionssed samt om berörda parter upplever ett förväntningsgap gällande bankrevisorers ansvar att upptäcka finansbrott, såsom penningtvätt.Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod för att studera hur externa och interna bankrevisorers yrkesutövande förhåller sig till det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Detta har genomförts med hjälp av tio stycken semi-strukturerade intervjuer med externa och interna bankrevisorer samt berörda parter för att kunna bidra med ytterligare perspektiv.Resultat och slutsats: Ett resultat som studien kan påvisa är att varken interna eller externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt direkt till Finanspolisen. Interna bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till Compliance-funktionen samt att externa bankrevisorer rapporterar misstänkt penningtvätt till företagets VD eller styrelse i första hand. Studien finner stöd i att god revisionssed är en betydande faktor i det förebyggande arbetet mot penningtvätt för externa och interna bankrevisorer.

BakgrundSmå familjeägda aktiebolags styrelsesammansättning brukar kännetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. Små företag har ofta inte råd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan därmed gå miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett främmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en känsla som innebär förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning då små företag har undersökts i mindre utsträckning.ForskningsfrågorVad är det som avgör varför små familjeföretag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter eller inte?SyfteSyftet är att genom kvalitativa intervjuer förklara små familjeföretags tillsättande av externa styrelseledamöter.MetodStudien har byggts på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio små svenska familjeägda aktiebolag.Teoretisk referensramsDen teoretiska referensramen bygger på en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system.

Bakgrund: Styrelsen är det bolagsorgan som formulerar företagets strategier som är viktiga för att företaget skall vara lönsamt på lång sikt. För att öka kompetensen i styrelsen kan bolagsstämman, det vill säga företagets ägare, välja in externa styrelseledamöter i styrelsen. En extern styrelseledamot kan ifrågasätta oklarheter i rollfördelning och målformuleringar som de interna ledamöterna är för involverade i för att kunna överblicka. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka variabler som kan förklara att ägare till små och medelstora företag inte efterfrågar den kompetens som externa styrelseledamöter kan bidraga med. Genomförande: Uppsatsen baseras på teorier inom olika inriktningar som organisationsteori, marknadsföring och socialpsykologi samt en kvantitativ inventering av företag i Linköpings kommun och en kvalitativ undersökning av företagsägare till tretton företag.

Bakgrund: En effektiv ruttplanering är en väldigt viktig del av transporterna för dagens företag, inte minst på grund av de möjligheter som finns att uppnå besparingar inom både det ekonomiska och det miljömässiga planet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att testa besparingsmetoden när den tillämpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i ett verkligt fall samt att hjälpa fallföretaget undersöka hur en eventuell omstrukturering av distributionsförfarandet gällande ODR i Göteborgsområdet skulle kunna utformas.Teori: Ansatsen för denna uppsats är att testa Clark and Wrights besparingsmetod när den tillämpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i en verklig fallstudie. För att genomföra detta så har teorier inom ruttplanering och framför allt teori om besparingsmetoden studerats.Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ fallstudie av Posten Meddelande AB. Data har insamlats från både fallföretaget och externa källor för bearbetning i syfte att möjligöra de beräkningar som ska ge svar på våra frågeställningar.Resultat och Analys: Med utgångspunkt i den insamlade datan genomförs beräkningarna som sex olika scenarier för att testa modellen med dess olika förutsättningar. Resultaten visar att besparingsmetoden fungerar, och att satisfierande resultat kan erhållas med hjälp av denna metod.Slutsats: Besparingsmetoden är en fungerande metod för att ta fram rutter i denna fallstudie, även då externa faktorer som inte tillhör grundmetoden tillförts..

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga världar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter så kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk är det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvärldslig identifikation så har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en värdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestäms av deras ramverk så kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan vad som motiverar olika åldersgrupper i arbetslivet. Studiens hypoteser bygger på tidigare forskning som visade att betydelsen av interna motivationsfaktorer ökar med ålder, samt att betydelsen av externa faktorer minskar. Studien genomfördes på en multinationell logistikorganisation i mars 2015 genom en kvantitativ enkätundersökning på 119 deltagare. Reliabilitetstest för studien visade på god reliabilitet för både externa faktorer (?=0,85) och interna faktorer (?=0,79).

Teknikutvecklingen har gått framåt i en rasande takt de senaste åren. En sak som utvecklats desto långsammare är säkerhetstänkandet kring lösenordshantering. Det är vida känt att organisationer skyddar sig mot externa hot som virus etc. Något som förbises är det mänskliga hotet, människor kan utgöra interna hot mot organisationer medvetet eller omedvetet. I detta arbete kan du läsa vilka skillnader som förekommer samt vilka lärdomar som kan dras mellan tre olika organisationer angreppssätt att hantera användningen av lösenord..

Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande.

Våren 2007 offentliggjorde USA planerna på att upprätta ett missilförsvar i Polen och Tjeckien som ett skydd mot missilangrepp från Iran. Från Ryssland blev reaktionen mot planerna kraftfull. Retoriken från Moskva påminde om kalla krigets dagar. Vilka är de bakomliggande orsakerna till denna starka reaktion? Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker, såväl externa som interna, det är som styr den ryska inställningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrån klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien är en induktiv, kvalitativ metod. Vi har använt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som är ansvarig för att anlita konsulter är intervjuad.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder.

Miljörevisioner har en betydelsefull roll för att arbetet med miljölednings-system vid verksamheter ska utvecklas och leda till ständiga förbättringar av miljöprestandan. Syftet med arbetet är att granska effektiviteten av interna och externa miljörevisioner med utgångspunkt i Pfizer Site Helsingborgs miljörevisionsarbete. Dessutom syftar arbetet till att undersöka möjligheterna till utveckling av såväl interna som externa revisioner inom de definierade ramarna för miljörevision..

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.