Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

Revisorer upprätthåller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Med hjälp av revision kan information som redovisningsskyldiga lämnar ut erhålla en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade närmare bestämt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvägagångssätt för att genomföra denna kvalitetssäkring kan variera och har debatterats. Ett inslag är att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher på grund av att dom torde ha upptäckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

Förväntningsgapet mellan revisorn och allmänheten har varit föremål för diskussioner sedan 1970-talet då uttrycket förväntningsgap först applicerades på revision. Hur detta gap ser ut mellan revisorn och klienten är mindre utforskat och målsättningen med denna studie är bland annat att skapa förståelse för hur gapet mellan revisorn och dennes småföretagarklient ser ut. Baserat på dessa slutsatser är uppsatsens primära syfte att föreslå åtgärder som kan reducera gapet. Undersökningens tillvägagångssätt har bestått av kvalitativa intervjuer med företagsledare för små aktiebolag samt godkända eller auktoriserade revisorer. För att öka resultatets reliabilitet har även en kvantitativ enkätundersökning av småföretagare genomförts.

MobisleApps utvecklar och underhåller en applikation för mobila enheter så som iPhone och Android som heter MobisleNotes. Denna applikation ger användaren möjlighet att skriva anteckningar i mobilen och synkronisera dessa till en extern server. MobisleApps vill erbjuda ytterligare möjligheter för användarna att skriva anteckningarna och har bestämt sig för göra detta med hjälp av en webbläsare och ett gränssnitt mot den externa servern.Detta examensarbete syftar till att ta fram ett sådant webbgränssnitt och att undersöka om detgår att använda något ur de nya standarderna för Hyper Text Markup Language (HTML) och Cascading Style Sheets (CSS).Genom att utveckla ett webbgränssnitt som ger användaren möjlighet att logga in, skapa, ändra och ta bort anteckningar som synkroniseras till telefonen via en extern server har jag uppfyllt de krav som ställdes.Slutsatsen av rapporten är att det är möjligt att använda en del nya HTML5 och CSS3 funktionalitet och egenskaper. Detta om det görs för att förstärka webbgränssnittets funktionalitet och utseende medan man inte förlitar sig på att alla användare kommer att ha en uppdaterad webbläsare. Annars är risken stor att man stänger ute användare som inte kan ellervet hur man uppdaterar sin webbläsare..

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna.SyfteSyftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

BakgrundSmå familjeägda aktiebolags styrelsesammansättning brukar kännetecknas av en överlappning mellan familjen och företaget. Små företag har ofta inte råd med det antal kompetenta styrelseledamöter som de har behov av och kan därmed gå miste om viktig information, kompetens och erfarenheter som en extern styrelseledamot kan bidra med. Vidare har tidigare forskning visat att externa styrelseledamöter kan tillföra ett främmande inslag i familjeföretaget vilket kan ge en känsla som innebär förlust av kontroll. Slutligen kan det anses finnas brister i tidigare forskning då små företag har undersökts i mindre utsträckning.ForskningsfrågorVad är det som avgör varför små familjeföretag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter eller inte?SyfteSyftet är att genom kvalitativa intervjuer förklara små familjeföretags tillsättande av externa styrelseledamöter.MetodStudien har byggts på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio VD:ar i tio små svenska familjeägda aktiebolag.Teoretisk referensramsDen teoretiska referensramen bygger på en trecirkelmodell som beskriver familjeföretags överlappande system.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Denna examensrapport visar hur utvecklingen av en dynamisk webbapplikation har genomförts. Examensarbetet har utförts på Data Ductus AB i Skellefteå åt en extern kund. Kunden ville ha en lösning för att samla in data och med detta data sammanställa statistik.

Enligt EG: s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna ge dispens ifrån revisionsplikt till företag i en viss storleksordning. Undantaget utnyttjas av majoriteten av EU-länderna. Sverige har däremot valt att inte utnyttja detta undantag genom att tillämpa samma redovisningsmässiga krav på alla typer av aktiebolag. Detta har skapat debatt på området och många menar att revisionsplikten bör avskaffas även i Sverige för de små aktiebolagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kreditgivares behov och användning av revisionen i små aktiebolag inför kreditbeslut.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.