Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Under de senaste åren har det skett en ökning i antalet företagsförvärv och i samband meddetta riktas fokus ofta på goodwillhanteringen och identifieringen av immateriella tillgångar.Det är ett intressant och aktuellt ämne och därför ämnar uppsatsen undersöka hur revisorerupplever företags inställning till redovisning av goodwill och varumärken. Utredningen skallundersöka om företag är villiga att redovisa varumärke eller om de hellre vill ha kvar det igoodwill, om revisorer måste tvinga företagen att separera de två posterna ifrån varandra ellerom företagen själva är villiga att utföra denna process. Därtill ämnar uppsatsen ta reda påvilken varumärkesvärderingsmetod som används. Det teoretiska ramverket presenterarprincipal-agentteorin utifrån ett redovisningsperspektiv, redovisning av goodwill och andraimmateriella tillgångar, de olika metoderna för varumärkesvärdering samt lämpligaredovisningsstandarder. För att ta reda på studiens syfte har en kvalitativ studie genomförtsdär tre revisorer med flera års erfarenhet inom området intervjuats.

Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning.

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören.

?En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Detta är definitionen av hållbar utveckling vilket organisationer på senare år har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömässiga påverkan. Ett sätt att införa hållbar utveckling i en organisation är att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten.

Uppsatsens syfte är att visa hur svenska börsnoterade företag på Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgångar vid företagsförvärv på 2000-talet och därefter se vad som kan skapa bättre förståelse för redovisningreglerna genom att tillämpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin består av 29 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under åren 2000-2005. Sekundärdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhämtats från internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger på en genomgång och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att påverka standarder och därmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen används sedan för att analysera empiriresultaten.