Syftet med detta arbete är att ge förslag på några generella principer för strategisk lokalisering av lekplatser. Principerna ska ligga till grund för en studie i Landskrona där ett åtgärdsförslag för lokaliseringen av lekplatser ges. Genom litteraturstudier undersöks vilka faktorer i den fysiska miljön som kan påverka behov och användning av lekplatser. De faktorer som enligt studien kan påverka behovet av lekplatser är hur trafi kerat ett område är, vilken tillgång till natur som fi nns, samt hur många barn det bor i området. De faktorer som påverkar användningen av en lekplats är hur den ligger i förhållandet till vägar, grönområden och bebyggelse. I arbetet tas några lokaliseringsprinciper fram för att beskriva hur dessa faktorer kan mätas. Mätningen görs för att bedöma hur många lekplatser som behövs samt vilken placering som kan gynna deras användning. Bedömningen av hur många lekplatser som behövs görs genom att mäta förhållandet mellan antalet barn och områdestyp.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

Komatsu Forest AB tillverkar skogsmaskiner och aggregat. I monteringsprocessen är hydraulslangar en av komponenterna som hanteras och lagras per artikelnummer. Idag genomförs intern kittning då slangar plockas ur respektive lagerlösning mot en specifik monteringsoperation. Kittning innebär att delar och komponenter sorteras i set, så kallade kit, innan de levereras till monteringsoperationer. Genom extern kittning som utförs av leverantören kan eventuellt flödet av hydraulslang och utnyttjandet av ytan i anläggningen bli mer effektivt då kitten är färdiga när de anländer till anläggningen. Syftet med arbetet är att identifiera det mest produktiva och kostnadseffektiva arbetssättet gällande hantering av hydraulslangar från beställning till montage på maskin.

Idag avlöser organisationsförändringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förändringsledare har därmed haft en ansenlig tillväxt. Det finns många delade uppfattningar om vad rollen som extern förändringskonsult innebär, samt vilken roll konsulten ska ta i en förändringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav på sig att kunna hantera känslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmågan att vårda relationer till klienter. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förändringskonsulter från fyra konsultfirmor beskriva hur externa förändringskonsulter själva ser på sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som ställs på dem. Studien visar att förändringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, än vad forskning framlägger.

Bakgrundochproblem:Revisionsbranschenstårinförmassivanyanställningsbehov.Samtidigtharrevisorsyrket,underdesenasteåren,blivitalltpopulärareblandekonomistudenter.Utmaningenförbranschenliggeriställetiattattraheraochrekryteradenmesttalangfullapersonalen.Medenstarkunderliggandebranschtillväxtochensjälvcentreradochkarriärorienteradgenerationsomnuäntrararbetsmarknadenkandetbliproblematisktförföretagenattlyckasattraherademesttalangfullaochkompetentastudenternatilljustsinorganisation.Syfte:UppsatsenssyfteärattskapaenfördjupadförståelseförhurdestorarevisionsbolagenarbetarförattattraheraochrekryteranyutexamineradeekonomistudenteriGöteborg,genomattundersökahurdearbetarmedexternemployerbranding.Avgränsningar:Studienbehandlarendastföretagensexternaarbetemedemployerbrandingmotstudenter.DetharävengjortsenavgränsningtillhurarbetetskerochproblematikentersigijustGöteborg.Metod:Genomenkvalitativmetodundersökstreavdefyrastörstarevisions-­?ochrådgivningsbolagensomtillvardagsbenämnsBigfour.DeföretagsomingåristudienärDeloitte,Ernst&YoungochKPMG.Studiensempirigrundarsigiinformationinhämtadgenompersonligaintervjuermedrespektiveföretag.Resultatochslutsatser:Studienvisartydligalikheteribolagensarbetemedochsynpåemployerbranding.Storviktläggsvidattunderarbetsmarknadsmässorocheventiföretagensregikommunicerapsykologiskaochfunktionellafördelarsomenanställningpåföretagenmedför.Alltförattattraheraochrekryterademestkompetentaochlämpadestudenterna.Vidareindikerarstudienattdeundersöktaföretagenharsvårigheterattpåettkonkretsättdifferentierasigfrånvarandra.Förslagtillfortsattforskning:Hurmottagsföretagensarbetemedemployerbrandingavstudenterna?Dethadevaritgivandeochavintresseattkompletteradennastudiemedstudierkringhurmottagarna,studenterna,idaguppfattarföretagenochderasemployerbrand..

Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Metso Dynapac AB i Karlskrona. På deras asfaltsvältar finns idag olika modeller av körspakar. De har samma grundfunktion och bör kunna samordnas till ett gemensamt reglage. Detta ger möjligheter att använda rationell tillverkningsmetod p.g.a. volymen.

SammanfattningVi har undersökt hur kreditprocessen påverkas ur kredithandläggarens perspektiv, av att det kreditsökande småföretaget använder sig av en extern rådgivare eftersom tidigare forskning tyder på att det blivit svårare för dessa företag ett erhålla finansiering från banker. Ändringen i förmånsrättslagen 2004 är en bidragande faktor till småföretagens prekära situation eftersom det försämrade bankens utdelning vid en eventuell företagskonkurs. När en småföretagares kunskaper inte räcker till, kan en extern rådgivare konsulteras för vägledning i kreditprocessen. Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva kredithandläggarnas uppfattning om den externa rådgivarens olika funktioner i kreditprocessen samt att analysera hur kreditprocessen påverkas av att en extern rådgivare agerar i småföretagets intresse. Vi har genom en kvalitativ undersökning och studerat fyra kredithandläggare i fyra olika banker med erfarenhet av vårt ställda problem och fångat deras respektive betraktelser.

Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga.Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat?Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar.Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening.

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för fartygs styrningsförmåga.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Syftet med vår studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrån den auktoritära respektive den mer jämlika handledarrollen. För att samla in vårt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre år. Då vi avsåg att få fram de handleddas upplevelser använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av French och Ravens perspektiv på maktbaser för att analysera vårt material.Vårt huvudsakliga resultat visar i korta drag att några av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet från auktoritära handledare men samtliga uppger att en auktoritär handledare inte är önskvärd.

Syftet med uppsatsen är att utifrån årsredovisningslagen och gällande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de årsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lämnar in till Bolagsverket samt om valet av upprättare påverkar kvaliten på årsredovisningen. Vidare är syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge när småföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 årsredovisningar från mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. Därefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av årsredovisningarna innehöll någon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfälliga årsredovisningar uppvisade fler än hälften två eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och på vilket sätt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har använt oss av en intervjuguide och låtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frågor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frågor som skickats och besvarats via e-mail.