Sök:

Sökresultat:

1516 Uppsatser om Extern pćverkan - Sida 7 av 102

EKONOMISK OJ?MLIKHET SOM POLITISK KRAFT? En kvantitativ studie av hur f?rm?genhetsoj?mlikhet p?verkar sambandet mellan opinion och politiskt utfall.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Intern & Extern revision : En studie om vad intern och extern revision innebÀr samt faktorer som pÄverkar koordinationen mellan revisorerna

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som pĂ„verkar revisorns roll och som dĂ€rmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig pĂ„ att det hela tiden sker förĂ€ndrade spelregler vilket har pĂ„verkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har pĂ„verkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer dĂ€r de har fĂ„tt besvara frĂ„gorna utifrĂ„n deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebĂ€r, vilka faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision Ă€r att ge fristĂ„ende rĂ„dgivning. Faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorer Ă€r frĂ€mst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE : Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

IAS 40 - VÀrdering av förvaltningsfastigheter : Objektivitet inom intern och externvÀrdering

 Idag anvÀnder sig företag till viss del av externa vÀrderare. Detta gör de för att öka förtroendet för deras egna interna vÀrderingar. Delvis visar det att internvÀrdering inte kan anses vara lika objektiv som extern, men ocksÄ mer sparsamt för företagen. Företagen kan exempelvis vÀlja ut 20 % av deras totala förvaltningsfastigheter som har internvÀrderats, för att lÄta en extern vÀrderare ocksÄ göra en vÀrdering. Dessa 20 % har företagen sjÀlva valt ut.

Under visitationszonernas yta - En unders?kning av visitationszonernas p?verkan p? r?ttssubjektet och dess implikationer genom Jevgenij Pasjukanis r?ttsformsteori

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Organisationers anpassning till en ny redovisningsstandard : Hur en extern förÀndring blir intern

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

AffÀrsutveckling, lönsamhet och tillvÀxt i smÄ tillverkande företag : Kan banken bli en strategisk affÀrspartner och agera som katalysator för tillvÀxt i det lokala nÀringslivet?

Denna rapport analyserar hur smÄ tillverkande företag arbetar med affÀrsutveckling och hur det pÄverkar lönsamhet och tillvÀxt. Examensarbetet ingÄr som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som fÀrddator för smÄ och medelstora företag i deras affÀrsutveckling. Syftet med examensarbetet Àr ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina smÄ företagskunder stöd i deras affÀrsutveckling. En extern part i styrelsen Àr nÀrliggande det arbetssÀtt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel pÄ att bankpersonen agerar affÀrsutvecklare till kund- eller andra företag. DÀrför analyseras hur en extern part i styrelsen pÄverkar ett företags affÀrsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag dÀr ledningen lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling i genomsnitt har dubbelt sÄ hög lönsamhet jÀmfört med de företag dÀr ledningen inte lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling.

Extern Web-service-lösning vid SSAB TunnplÄt i BorlÀnge- för kommunikation med sina distributions lager

Detta examensarbete har utförts pÄ SSAB- TunnplÄt i BorlÀnge under vÄrterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta Àr ett ganska tidskrÀvande kommunikationssÀtt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha Àr en extern Web-service-lösning för att upprÀtta en sÀker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en sÀker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient anvÀndas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrÄn webbklienten till webbservern dÀr Web-servicen ligger.

"En stridsplan överlever sÀllan första stridskontakt" : Slaget om Darwin ? Goose Green

Den 26 maj 1982 pÄbörjas anfallet mot samhÀllena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka Àr brittiska, 2 Paras, pÄ plats och försvarsgrupperade Àr Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerÀrt överlÀgsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar, i det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet att med utgÄng i de grundlÀggande förmÄgorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthÄllighet och und/info, analysera slaget.

Stereotyper i kontrast : En studie för hur uppfattningen av vÀlkÀnda platser pÄverkas av stereotypisk musik

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

HÄllbarhetsredovisning : Positiv miljöpÄverkan eller onödig pappersexercis?

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förvĂ€ntan och revisionsfirmornas förutsĂ€ttningar att revidera hĂ„llbarhetsinformation. Författarna berör Ă€ven huruvida nationella och internationella pĂ„tryckningar har pĂ„verkat hĂ„llbarhetsredovisningen.Metod som anvĂ€nts Ă€r fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVĂ„r studie visade att hĂ„llbarhetsredovisningen idag Ă€r försumbar ur ett lĂ„neperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella Ă„rsredovisningen, en viktig förutsĂ€ttning för att höja dess acceptans Ă€r extern revidering. Revisionen skulle underlĂ€ttas av en harmonisering av redovisningsreglerna, dĂ„ ett problem idag Ă€r att det Ă€r stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle Ă€ven leda till ökad jĂ€mförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit frĂ„n EU genom moderniseringsdirektivet.

Att skapa motivation: en fallstudie om hur ledningen i LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna Àr för att företaget ska nÄ framgÄng. Motivation och engagemang hos medarbetarna Àr viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och mÄlöverensstÀmmelse. Det Àr ledningens uppgift att skapa förutsÀttningar för detta och till deras hjÀlp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förstÄelsen för hur LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken pÄverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svÄrt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Arbetsmodell vid förÀndringsarbete : Hur intern och extern kund tillfredsstÀllelse kan bibehÄllas, genom ett systematisktarbetssÀtt före och under ett förÀndringsarbete i praktiken.

The purpose of this study is to develop and practically evaluate a new approach for the introduction of changes in internal and external processes in a customer front, but with the aim of maintaining or increasing customer perceived quality during insertion. A working model has been developed and is used in a qualitative research in the form of a case study carried out in a customer front, on a customer group in Telia's mobile customer service in Sweden. There is currently little research that has studied the implementation phase.The results of the study show that the designed working model works satisfactorily, but also that it can be developed more. Employees are satisfied and the sale was a positive boost, however, declined the customer experience a little bit. Employees raises questions as leader behavior, confidence in the group ahead, everyone's different circumstances and desire for the individual choice.The biggest challenge for future leaders will be to manage and lead continuous change.

Grönt Àr skönt : - En studie om företags sociala ansvarstagande i klÀdbranschen 

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->