Internet är världens största datornätverk och har skapat nya möjligheter för kommunikation,men även för handeln. E-handel står för elektronisk handel och syftar till processen av attköpa, sälja och utväxla produkter och tjänster via Internet. De första webbutikerna i Sverigeöppnade år 1997 och ansågs ha en stor tillväxtpotential. Branschen drabbades dock avproblem och kallas idag för ?IT bubblan?.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Innovationer är något som är svårt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror främst på fem olika barriärer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriärer tyder det på att kommunikation kan vara ett nödvändigt hjälpmedel för att få en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar på att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Enligt huvudregeln i svensk skatterätt ska företag som tidigare år redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsåret. Till huvudregeln följer begränsningar i avdragsrätten, vilka aktualiseras först vid ägarförändringar. En begränsningsregel som har fått mycket uppmärksamhet är den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begränsa handel med underskottsföretag.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Den nya ekonomin innebär ett mer dynamiskt klimat för företagen. Detta ställer nya krav på företagens anpassningsförmåga. Outsourcing är ett sätt att bemöta ovan nämnda flexibilitetskrav. E-handel är en annan del av den nya ekonomin. Allt fler konsumenter upptäcker fördelar med att"shoppa on-line".

Det här arbetet handlar om den globala handeln med Liquefied Natural Gas, LNG.LNG är naturgas som har gjorts flytande och består till mer än 90 % av metan. Sedanden första kommersiella transporten ägde rum år 1959 har den globala handeln avLNG ökat. Mellan 1980-2011 ökade den globala handeln av LNG med nära 1000 %.Under samma tidsperiod har den globala kända naturgasreserven ökat med mer än150 %. Antalet exportörer och importörer av LNG förutspås att öka i framtiden ochunder 2010 kondenserades ca 10 % av världens totala utvinning av naturgas för attexporteras i form av LNG. Focus i det här arbetet har lagts på att kartläggaimporterande och exporterande länder samt rederier som sköter själva sjötransportenav LNG.En kartläggning har gjorts med syfte att beskriva samt förklara den globala handelnmed LNG.

Jag har studerat det fenomen som i teorin kallas för kanalkonflikter. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utformats genom intervjuer på 4 oberoende företag av skiftande storlek. Teoriavsnittet innehåller teorier om marknadsföringsstrategier, e-commercestrategier samt kanalkonflikter. Analysen har skett genom att jag har jämfört teori med empiri.

Företagsklimatet är oerhört hårt idag och klädbranschen är inget undantag, vi undrar om det finns plats för nyetablering på marknaden. Och hur detta företag då skulle behöva se ut och vara utformat för att kunna ha en chans att överleva på marknaden. Vad skulle detta företaget sälja och till vem? Vilka klarar sig i klädbranschen? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Alltså, vad gör att de som klarat sig på marknaden gjort detta? Vad är hemligheten? - Och vem vore bättre på att besvara dessa frågor än de som befinner sig i branschen. Vi har talat med ett antal personer som alla har olika ställningar i olika företag, allt från tidning, reklam, IT och e-handel.