Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige..

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex.

Gröna tak är ett samlingsnamn för vegetationssystem anlagda på takkonstruktioner. Olika former av gröna tak kan spåras flera hundra år tillbaks i tiden och är ständigt en växande del i att skapa hållbara utemiljöer. Största delen forskning inom ämnet sker i Tyskland men begreppet växer sig ständigt starkare i övriga delar av världen. Gröna taks främsta egenskap är att fungera i system för dagvattenhantering men de har även många andra fördelar, både funktionella och estetiska. Detta examensarbete är en studie av intensiva gröna tak, som i regel definieras som ett grönt tak med en överbyggnad på minst 15 cm. Bakgrunden till arbetet grundar sig på en vilja att studera intensiva gröna tak närmre, för att förstå dess möjligheter och begränsningar.

Gröna tak har använts genom alla tider, men det är främst på senare år som en säker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för användningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat användas för att lösa tekniska problem så som att förbättra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som främst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för människan ? upplevelsevärdet ? kommer i skymundan. Detta kan märkas genom den stora mängd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömässigt perspektiv direkt är gjord för gröna tak. Argumenten gällande de gröna takens värde för människan ur ett upplevelseperspektiv grundas däremot främst från slutsatser dragna från andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt.

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

Sverige har under många år haft problem med hög arbetslöshet och ett lågt arbetskraftsdeltagande. Denna uppsats syftar till att utreda sambandet mellan skattereduktioner på förvärvsinkomst och arbetskraftsdeltagande. Uppsatsen avgränsas till att behandla den extensiva marginalen, hur många nya personer som träder in i arbetskraften. En grundlig genomgång om jobbskatteavdragets uppbyggnad och syfte genomförs samt hur individer påverkas av att stå utanför arbetskraften. Utifrån teori och tidigare empiriska studier konstateras det att jobbskatteavdraget högst troligt påverkar arbetskraftsutbudet i form av att reallönen stiger och fler individer väljer att delta i arbetskraften.

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.