Denna uppsats syftar till att redogöra för möjligheterna för det allmänna att göraintrång på enskilds fasta egendom i syfte att skydda miljön. Denna redogörelseomfattar de olika typerna av intrång som kan göras med stöd av miljöbalken, hurrätten till ersättning med stöd av miljöbalken ser ut och en diskussion kring hur de reella möjligheterna för dessa intrång ser ut. Uppsatsen belyser de konsekvenser rörande miljöskyddet som uppstod i och med lagändringen som genomfördes 2010 gällande ersättningen vid Expropriation. Den redogör även något för de i många fall svårtolkade termer och principer som ligger till grund vid bedömning huruvida ersättning ska utgå eller ej med stöd av miljöbalken. I och med denna studie, av de lagar som reglerar vilka situationer en markägare skall berättigas ersättning vid ingripanden av miljöskyddsskäl och den praxis som finns på området, påvisas vid många tillfällen att egendomsskyddet för den enskilde förstärkts.

Samhällets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagändringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfälligheter. Uppsatsens syfte är att redogöra för gällande rätt och de nya lagändringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. Främst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras är Expropriation, anläggningslagen och ledningsrätt. Då uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket åskådliggörs reglerna med ett kort exempel utifrån Banverkets projekt med godstågsviadukten Olskroken-Gubbero.

The purpose of this work has been to investigate if there are any differences in the valuation process at infringements when highway and railway are built. The work has mainly been concentrated on the negotiation process in which The National Railway Department (Banverket) and The National Road Administration (Vägverket) try to get agreements with the land owners. The agreement includes compensation for infringement effects that affects the landowner?s property. The National Road Department uses the road law (Väglagen) when a highway shall be built.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och undersöka markägarens rätt till ersättning vid ianspråktagande av mark för gruvdrift. Den rättsdogmatiska metoden det vill säga den juridiska metoden har använts för att besvara frågeställningen. Dock har bristen på rättspraxis gjort att tyngdpunkten har lagts på de andra rättskällorna det vill säga lag, förarbeten och doktrin. Uppsatsen har redogjort för äganderätten och egendomsskyddet i regeringsformens 2 kapitel 15 § och Europakonventionen, det vill säga redogjort för vilka inskränkningar som kan göras i äganderätten samt beskrivit processen från undersökning till färdig gruva. Tyngdpunkten i uppsatsen har lagts på att redogöra för minerallagens ersättningsbestämmelser nämligen minerallagens 7 kapitel men även Expropriationslagens 4 kapitel.

Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet där mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrätten. HD har bedömt att sådant nyttjande; kanalisering, är tillåtet med stöd av allemansrätten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (?Forsränningsmålet?) samtidigt att nyttjandet bara är tillåtet så länge marken inte skadas. Eftersom skadeståndsfrågan aldrig har prövats i samband med allemansrätten har föremålet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfå ersättning för skador via allmänna skadeståndsrättsliga regler, skadestånds- och avhjälpandeansvaret i miljöbalken samt för intrång i äganderätten via Expropriationslagen och möjligheten att få ersättning ur en försäkring.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

Syftet med ett servitut är att förbättra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten är i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgräns. Vad som menas med servitut är att en ägare av en fastighet genom avtal kan få rätt att nyttja en annan fastighet. Men för att få kallas servitut så måste några villkor vara uppfyllda, dessa kallas servitutsrekvisit. Den fastighet som erhåller servitut kallas härskande fastighet och den fastighet som belastas av servitutet kallas tjänande fastighet. Viktigt att nämna när det gäller servitut är att det inte har någon tidsgräns, enligt JB 7:6, och att det är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försäljning.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 ? 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh.Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas.Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken.Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen.

Svenska Kraftnät ansvarar för det svenska stamnätet för el, dess konstruktion, underhåll och transporten av el. Varje kraftledningsgata sträcker sig över många privata markägares fasta egendom. När kraftledningen byggs får markägaren en ersättning för intrånget i det närmaste området under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de åtgärder för ledningens säkerhet som görs utanför skogsgatan, både vid anläggning och vid framtida underhåll, utgår också ersättning.För skogsmark beräknas dessa ersättningar med hjälp av den av Lantmäteriet framtagna och för ändamålet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvärderats.

De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum.Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.