Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

In the past year, Ozempic has been observed internationally, as well as in the Swedish press, due to its rapid rise in popularity, its off-label use for weight loss, and the ethical and societal debates surrounding availability and impact. The purpose of this study is to examine how Ozempic is portrayed in the four largest Swedish daily newspapers: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The aim of the thesis is to identify the frames within which the drug is described to acquire knowledge of how it influences public perception of it. Every article published between the first of March until the first of November has been included in the study, if it bottoms in the defined phonomenon. The method used is a qualitative text analysis in consideration of Entman?s framing theory, which is focusing on identifying dominant themes, problem definitions, proposed solutions, and the actors attributed responsibility in the coverage of Ozempic in Swedish press.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar.

From a democratic viewpoint, the way in which the media frames politics is essential. Should issue frames be left out in favor of other types of frames, it could result in voters struggling to make informed decisions come Election Day. What is more, research shows that game frames may cause lack of confidence in politicians and declining political interest. Against this background, the present study aimed to find out how two broadsheets, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and two tabloids, Aftonbladet and Expressen, framed politics in connection with the 2014 Swedish parliamentary elections. The thesis also intended to identify possible differences between the two newspaper types and to make tentative comparisons with previous studies so as to be able to comment on framing developments.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna.

I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade ?smartphones? med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av bokenDen motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka.För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund.Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

?Vilka retoriska verkningsmedel innehåller en engagerande krönika?? Så lyder frågeställningen bakom detta arbete. För att besvara frågan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hämtade från Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats på internet och vissa även i etermedier. Då retorikanalys är en högst subjektiv metod har jag dessförinnan använt mig av en fokusgrupp för att få fler infallsvinklar.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.