Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar..

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan åren 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan åren 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.

This essay is about integration's discourses in newspapers. It compares four different newspapers with each other and it compares them also in a time perspective. The four different newspapers that the essay compares are Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Expressen. These are Swedish newspapers and they are distributed all over the country. The time perspective is a two months period, one month in the year 1994 and one month in the year 2002.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna.

Media är viktigt för opinionsbildningen. En korrekt, allsidig, opartisk, saklig och oberoende journalistik som agerar utifrån allmänhetens intressen och som står fri från statligt inflytande och externa påtryckningar är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle. Men när den här makten missbrukas ? när medierna låter andra faktorer styra, har egna agendor och tummar på regelverket ? kan konsekvenserna för den enskilde bli stora och förödande. Sverige är ett internationellt föredöme när det kommer till att värna om den personliga integriteten där hänsyn generellt prioriteras före sanning till skillnad mot i många andra länder.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus påfrågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel.

Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.

In our case study we investigate how media chose to illuminate the process of court proceedings concerning a one specific rape case in Sweden during the spring and autumn 2007. For our study we have chosen to investigate two Swedish daily newspapers, one known to be a serious morning newspaper, Dagens Nyheter, and the other an evening tabloid newspaper Expressen. We would like to see whether the reports of the trial diverge and if that is, how they differ.The rape took place in Stockholm?s posh area named Stureplan in March 2007. The two men 21 and 25 years old, accused for the crime were acquitted after the first instance.

We have chosen to analyze how four well known sex crimes were presented in the Swedish national daily newspapers in the 2000s. We chose this topic because sex crimes are considered one of the most terrible crimes. Sex crimes involve the media and upset the society. Our purpose was to analyze if we could identify stereotypes and prejudices about sex crimes in the press reports.The four sex crimes were: Rissne case in 2000, Tumba case in 2003, Hagamannen case in 2006 and the Stureplan case in 2007. We have read all the news stories from the Swedish national daily newspapers Svenska dagbladet and Expressen about our four cases.