Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

When a crisis hits a company, it is very important that the company communicate with its customers. Communication is important for a company in crisis because this is a way for the company to tell their side of the story and thereby try to get the customers to see things their way. Because mass media reaches a lot of people, it is a simple and fast way for companies in crisis to get their message out to the world. Mass media can be very useful for a company, but it can also be a problem. Mass media and companies in crisis may or may not have the same purpose with the communication.

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

The objective of this research was to study how two newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen are creating an image of the Stockholm suburb Rinkeby. The method used to do the study was qualitative content analysis. Ten articles were chosen, five off either newspaper and were found on the internet homepages of the newspapers on 15 November of 2013 and 27 January of 2014. Several theories were used in the study. Agenda setting theory, a media theory that explains the power of media, Figuration theory developed by Norbert Elias that deals with power struggles between different groups in society.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur.