Strävan efter att vara effektiv har genom mänsklighetens historia varit en av de största drivkrafterna till förändring och utveckling. Att arbeta effektivt har medfört ökad överlevnadsförmåga, konkurrensfördelar, rikedom och välstånd. Nya verktyg, metoder och arbetssätt har kontinuerligt ersatt äldre och mindre effektiva. Eftersom effektivitet är det som eftersträvas har ineffektivitet av naturliga skäl inte getts samma fokus som sitt syskonbegrepp. Utifrån det faktumet utgår studiens frågeställning.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag fastställa det verkliga värdet för förvaltningsfastigheterna på balansdagen. De allmännyttiga bostadsföretagen är inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och värderingsregler än de regler som gäller för de noterade bolagen. Den grundläggande problemställningen är vilka regler som gäller för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters värden samt hur dessa värden redovisas och beskrivs i företagens årsredovisningar.Syftet med uppsatsen är att väcka uppmärksamhet avseende vissa frågor relaterade till värdering av fastigheter i allmännyttiga bostadsföretagMetod:Problemställningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats där förutsättningarna för generalisering är begränsade. Undersökningens uppläggning har inriktats mot djup i ställer för bredd.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Inom EU sker handel under frihandelsavtal. Det innebär att företag kan handla med andra företag inom unionen utan att köpet regleras av tullar, importkvoter och andra handelspolitiska åtgärder. Företag inom gemenskapen kan köpa varor fritt från avgifter, vilket ger en stor ekonomisk fördel. Då handel bedrivs med länder utanför frihandelszonen sker det inte längre under frihandelsavtal, vilket betyder att importavgifter kommer behöva betalas för att ta in varorna i landet. För att hjälpa näringslivet att hantera den påverkan avgifterna kan ha på ett företags likvida medel har ett speciellt förfarande tagits fram, kallat tullager.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett område som fått alltmer uppmärksamhet i dagens affärsmiljö, speciellt hos aktörer som är verksamma på den internationella marknaden. Företags sociala, miljömässiga och etiska ansvarstagande är betydande delar i ett hållbart globalt samhälle, varför CSR är ett viktigt ämne att öka uppmärksamheten kring och förståelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvärdering med fokus på CSR-aspekter vid inköp på den kinesiska marknaden. Studien undersökte även vilka kulturella aspekter som bör tas hänsyn till vid utvärdering av en leverantör i Kina. Studien syftade därigenom till att öka insikten kring vilka CSR-områden som bör prioriteras på den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvärdering.

Information är en oumbärlig tillgång i all affärsverksamhet och är ofta nyckeln till organisationers tillväxt och framgång. Korrekt information vid rätt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgång eller misslyckande. Eftersom affärsvärlden idag är integrerad och därigenom sårbar är det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. Informationssäkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgångar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad säkerställs. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssäkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssäkerhet implementeras och certifieras.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ?kör på pipet?, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstår många gånger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket är en layoutteknik som är utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementära skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, där de olika intressenternas specifika intresseområden presenteras. Tidigare har denna metod använts i fall där antalet varianter hos produktfloran har varit överskådligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos Fläkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.

SAMMANFATTNINGExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012.Författare: Mikael Furö och Fredrik JohanssonHandledare: Christine TidåsenTitel: Att koka soppa på en spik ? konsten att bygga varumärken i små- och medelstora företag.Bakgrund: Vi människor lever i en värld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svårt att differentiera sina varor från konkurrenternas. Att tjäna snabba pengar är inte längre hållbart utan företag måste jobba på att skaffa sig långsiktiga konkurrensfördelar. Varumärken har målats upp som lösningen och varumärken finns i lika många utföranden som det finns produkter. Dock är mycket litteratur kring varumärkesuppbyggnad skriven med stora företag i åtanke.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade på ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer är ISA den standarden som används i revisionsprocessen för att få en internationell samstämmighet i revisionen. Revisorns uppgift är att oberoende, med hög kompetens och till låg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.

Sveriges nötköttsproduktion har stadigt gått ner de senaste åren. Stora livs-medelsföretag såsom McDonalds har svårt att säkerställa sin leverans utav svenskt nötkött. Studien fokuserar på Österrike, om hur de arbetar för att säkerställa förekomsten av inhemskt nötkött som är av hög kvalitet och hur de säkerställer lönsamhet samt tillväxt i hela värdekedjan. Österrike är ett land som idag har en självförsörjningsgrad på 142 procent, jämfört med Sverige som ligger på 52 procent i självförsörjningsgrad. Uppsatsen är en teoretisk undersökning av hållbara leverantörskedjor, där fokus ligger på maktförhållanden inom leverantörskedjan. McDonalds Sve-rige och Sveriges nötköttsproducenter (SNP) är de som står bakom efterfrå-gan om den övergripande studien, som kommer att göra en jämförelse mel-lan länder i Europa (Irland, Storbritannien och Österrike). I Österrike har det tagits fram merbetalningsprogram för att lantbrukaren ska få bättre betalt.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup.