Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

I uppsatsen behandlas aktieÀgarnas bundenhet av styrelsens ogiltiga beslut frÀmst utifrÄn ett ratihabitions- och klanderperspektiv. Uttryckt pÄ annat sÀtt behandlas aktieÀgares möjlighet att neutralisera ett internt ogiltigt styrelsebeslut. Av betydande intresse Àr dÀrför att redogöra för de situationer dÄ ett styrelsebeslut anses internt ogiltigt samt att ÄskÄdliggöra skÀlen för detta. Bolagets förhÄllande till tredje man ges dÀrför begrÀnsat utrymme. Den avtalsrÀttsliga principen om ratihabition har ansetts tillÀmplig för de fall en bolagsföretrÀdare företagit en rÀttshandling utan att binda bolaget.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Vi lÀmnar snart upplevelsesamhÀllet bakom oss och gÄr mot en ny tid. En tid dÀr den hÄllbara utvecklingen spelar stor roll och mÀnniskor kommer att existera i samförstÄnd med naturen istÀllet för över den. Denna trend kallas det transmoderna samhÀllet och identifierades av Luyckx (1998) samt Rodriguez (2001). Samtidigt talar Pine & Gilmore (1999) om transformationsupplevelser vilket innebÀr upplevelser av livsstilsförÀndrande art. Jag tyckte det var intressant att kombinera dessa begrepp och undersöka hur man kan skapa en transformationsupplevelse i syfte för en hÄllbar utveckling och en ökad livskvalitet och dÀrmed bidra till ett transmodernt samhÀlle.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Equality between men and women has as an ideal won an increasing impact on the contemporary Swedish society and has established as a factor influencing all areas of society from politics to business and private life. The focus of this essay is to explore the impact of equality on hegemonic masculinity and relations of masculinities. The aim of the essay has moreover been to investigate the consequences of an increased focus on men and critique of masculinity due to a growing influence of feminism and women?s movement in Sweden. The study is based on interviews with four members of staff working in a men?s clinic for sexual and reproductive health in Stockholm, JĂ€rva Mansmottagning.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.