Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ tvÄ gruppbostÀder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende pÄ gruppbostÀderna. AvgrÀnsningen Àr dragen till att undersöka matsituationen dÀr denna Àr uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och mÄltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal frÄn gruppbostÀderna och fokus Àr att undersöka huruvida de boende fÄr vara delaktiga och sjÀlvbestÀmmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhÄllandet mellan boende och personal Àr komplext och att personalen pÄverkar de boende pÄ explicita sÄvÀl som implicita sÀtt. DÄ stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering sÄ pÄverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att Àta nyttig mat.

ABSTRAKT Wallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet anvÀnts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har anvÀnts bÄde i inlÀrningssituationen och för att frÀmja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgÀnglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of WittgensteinŽs idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentatorsŽ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra elevers svÄrigheter nÀr det gÀller de centrala aspekterna i grundlÀggande taluppfattning, med fokus pÄ addition och subtraktion. Studien grundar sig pÄ 13 intervjuer med elever i Ärskurs 3-5. Som utgÄngsmaterial för intervjuerna anvÀndes den muntliga diagnosen Individuella samtal som ingÄr i Diagnostiska uppgifter i matematik för anvÀndning i de tidiga skolÄren (Skolverket, 2010c). I samband med intervjuerna observerades Àven hur eleverna konkretiserar uppgifterna med stöd av sina fingrar och tiobasmaterial. Den muntliga diagnosen ger en tydlig bild av vilka strategier eleverna anvÀnder sig av nÀr de löser en uppgift samt visar vilka svÄrigheter eleverna har nÀr det gÀller grundlÀggande taluppfattning.Studiens resultat visar att eleverna har svÄrigheter med den grundlÀggande taluppfattningen, dock i varierande grad.

För mÄnga mÀnniskor Àr medierna den största, och ibland enda, kÀllan till politisk information. Det innebÀr att medierna i stor utstrÀckning pÄverkar medborgarna nÀr de skapar uppfattningar om sÄdant som de inte sjÀlva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. NÀr journalister gestaltar politik vÀljer de ett antal aspekter som blir mer framtrÀdande, medan andra utelÀmnas. Dessa gestaltningar kan sedan pÄverka hur mÀnniskor stödjer politiska förslag.Syftet med studien Àr att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess vÀljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period. Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i bÄde Aftonbladet och Expressen före valet.

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments ? Catholicism, Orthodoxy and Protestantism ? had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7?9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7?9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of WittgensteinŽs idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentatorsŽ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation lÀraren anvÀnder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det Àmne lÀraren undervisar i. Hur gör lÀraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lÀrarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrÄgorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lÀrarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfÀlle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att pÄ detta sÀtt upptÀcka vad, hos sig sjÀlv eller i sin egen kommunikation, lÀraren anvÀnder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frÄgorna som stÀllts har varit vilka retoriska aktiviteter lÀraren anvÀnder sig av i undervisningstillfÀllet, samt vilka didaktiska konsekvenser fÄr anvÀndandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lÀrare samlades lÀmpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.GrundlÀggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och Àven didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehĂ„llsanalys pĂ„ datamaterialet som har bestĂ„tt av en av deras senaste reklamfilmer, sekundĂ€ra intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt pĂ„ hemsidan. Vi har Ă€ven kompletterat analysen genom att göra en sekundĂ€r analys pĂ„ forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC anvĂ€nder sig utav i sin emotionellt sĂ€ljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle fĂ„ möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.