I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

SammanfattningBehovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Problem: Kunskapsspridning är av stor vikt i dagens läkemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig länk i detta arbete. Frågorna vi ställde oss var därför: Vad krävs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bära upp kunskapsspridningen i en organisation eller krävs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast Explicit kunskap eller går det att också överföra tyst kunskap? Är det nödvändigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om ett informationssystem har förutsättningar att stödja kunskapsspridning i ett läkemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras på intervjuer med elva respondenter på AstraZeneca AB. För att få olika perspektiv har intervjuerna utförts på olika befattningsnivåer samt på olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror på två olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. Förmågan att utnyttja top-down processer tros bero på kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhållande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts på 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppåtgående förhållande till stationärt brus, mot tröskelvärden för att identifiera ett enstavigt ord i stationärt brus med hjälp att top-down stöd.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

I en allt mer föränderlig och globaliserad värld ökar trycket på företagens konkurrensförmåga. Knowledge Management (KM) behandlar förmågan att tillvarata intellektuellt kapital med syfte att överföra kunskap från individ till organisation. Vår studie är formad enligt kvalitativa arbetssätt, med en fallstudie på ett globalt, tillverkande företag i Sverige. Rapportens syften är att bidra till forskningsområdet KM, undersöka metoder för kunskapshantering med fokus på projektverksamhet samt undersöka i vilken mån detta företag är en lärande organisation. Den teoretiska grunden baseras på områden som identifierades ha en nära anknytning till KM och vår problemställning; KM, kunskap, projektledare, lärande organisationer och företagskultur.

Ett stort problem som många företag och avdelningar lider av idag är hög personalomsättning med kunskapsförluster och brist på kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsättning är det viktigt att få in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillräckligt hög kunskapsnivå för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem är aktuellt för är kundserviceavdelningen på Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbättra förhållandet mellan anställningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning på att förbättra kunskapsnivån och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frågeställning som lyder: ?Hur förbättras kunskapsnivån trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frågeställningen har information sökts i teorin inom områden som utbildning, inlärning och kunskap.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film.