This essay examines a small selection of Swedish newsreel and documentary short films, primarily travelogues, produced shortly before and after the second world war. The general aim is to expose differences in the representation of ?The Other? and the ?ethnic Swede? by applying a critical discourse analysis. The purpose is to illuminate how the material positions the latter as the norm and then contextualize this with xenophobic currents that had developed up until the middle of the twentieth century. Theoretical and methodological framework is drawn from the field of cultural studies as well as the nonfiction film.

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

AbstractSyftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer. Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka huruvida lärares intention vid filmvisning överensstämmer med elevernas reception av samma film. Om dessa två faktorer inte överensstämde, ville vi även titta närmare på vad det var som styrde efterarbetet av filmvisningen: lärarens intention eller elevernas reception? Dessutom ville vi undersöka om det var någon skillnad på elevernas reception om läraren innan filmvisningen antingen berättade respektive inte berättade om filmen eller gav respektive inte gav anvisningar om vad de skulle titta på i filmen. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervju med en lärare, observationer under filmen, enkäter i anslutning till filmen och observationer av lärarens eftersamtal med eleverna. Resultatet av vår studie visade att elevernas och lärarens reception av en och samma film divergerar men att det är lärarens intention som främst styr efterarbetet.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild. Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ?koder? som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis.

The purpose of this bachelor thesis is to examine whether there exists a hegemonic relationship between librarians and users of libraries with a focus on the librarians point of view. The future of movies in the library is also going to be examined. Qualitative interviews were conducted and were examined for signs of hegemony and habitus according to the respective theories. The results of these interviews showed that librarians were in favor of user suggestions to improve the libraries collection. We found that there exists a hegemonic relationship in the libraries, but that it was subliminal and unwanted.

The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum.The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum.The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish.The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. .

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

This Masters thesis examines the position of films in Swedish public libraries. We have, by way of comparing various statistical data, determined that the status of film in public libraries is week. We have completed earlier research by mapping what genealogical, discursive patterns that could be outlined in the Swedish government reports from 1949 until today, focussing on the activity goals and media policy of the public library. We have, on the basis of Foucaults theories on genealogy and archaeology, where text documents are considered to be meta-descriptions giving each other authority, analyzed if there any discursive excluding or contextual formulations exist in the usage of the language concerning the goals and the media attitude of public libraries. We have mapped contextual discursive formulations that to the commissioners have become neutral starting points for their assumptions and conclusions.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehåller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen är en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framställs på film. Undersökningen är utförd på filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgångspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig på är: postkolonialism, hybriditet och postkolonial feminism. Analysen är utförd efter mina egna frågeställningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framställs som starka och självständiga. De visar motstånd mot auktoriteter.