I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig.

Detta arbete syftar till att få klarlägga hur pedagoger från förskoleklassen upp till årskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svårigheter i matematik. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor av två förskolepedagoger, två fritidspedagoger, två lärare och en specialpedagog. Anledningen till valet av område är dels egna negativa erfarenheter från matematiklektioner, när man satt oförstående medan klasskamraterna räknade på. Dels det allmänintresse för ett kärnämne som alla har haft i skolan. Syftet är att lyfta hur pedagogerna på en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvårigheter.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.

Vårt syfte med studien var att ta reda på om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville även undersöka hur de känslomässigt hanterar arbetet med människor i kris, samt hur de lärt sig dessa strategier. Det är en kvalitativ intervjustudie som byggde på semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien omfattar våra informanters subjektiva syn på om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte är generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. Vårt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet.Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet.Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter.Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen? I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.  Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen.

Syftet med studien har varit att med hjälp av intervjuer och enkäter undersöka hurKriminalvården arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar på trefrågeställningar; 1) varför det finns skäl för Kriminalvården att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sådan identifiering sker samt3) vilka särskilda åtgärder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi någon form under alla tider men har på senare år fått ett allt större utrymme i såväl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmän uppfattning om organiserad brottslighetsom ett växande hot mot det svenska samhället. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhållandevisframgångrikt med att lagföra personer för brott.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Bakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats var en observation av ett fenomen, vilket var en konsolidering i advokatbranschen. Syfte: Vad som skall utredas i den här uppsatsen är förhållandet mellan struktur och strategi i advokatbyråer, hur storleken påverkar strukturen och vad detta får för effekter på växande advokatbyråers strategier. Teori: De teorier som vi valde för strukturperspektivet var främst Mintzbergs strukturformer och Williamsons transaktionskostnadsteori. Strategiperspektivet grundades sedan på Porters generiska strategier, vilket kompletterades med Grönroos service management-perspektiv. Metod: Vi tar vår utgångspunkt i en observation av ett fenomen, vilket är en metod som kännetecknar den induktiva ansatsen det vill säga att man går från det specifika till det generella.