År 1970 övergick Sverige från att ha fasta bokpriser till fria eftersom de fasta bokpriserna ansågs strida mot konkurrensrätten. Detta var 1900-talets viktigaste händelse i den svenska bokbranschen Därefter började allt fler traditionella bokhandlare att samarbeta och utvidga sin utbud för att generera fördelar inom företaget.Böcker har däremot inte alltid sålts genom de traditionella bokhandlarna och nu mera har man allt flera konkurrenter än tidigare vilket gör att de befinner sig på en mogen marknad. De två senaste aktörerna som trätt in på marknaden är stormarknader och Internet som med bland annat låga priser anses som ett hot för de traditionella bokhandlarna. Då de gamla konkurrensmedlen är satta ur spel måste de traditionella bokhandlarna satsa på relationer och lojalitet för att åtminstone behålla sina befintliga kunder och där av få långsiktig överlevnad.Vi kommer här att undersöka från både säljarens och konsumenternas perspektiv för att kunna se vilka marknadsföring strategier bokhandlarna använder sig av och hur de kan skapa långsiktig lojalitet hos deras kunder.I vår undersökning har vi valt att jämföra en stor bokhandel med en medelstor och två små för att få en inblick om vilka strategier de olika bokhandlarna använder sig av. Vi kan understryka att det krävs olika faktorer för att traditionella bokhandlar skall kunna skapa långsiktlig lojalitet hos deras kunder.

Att arbeta med döende patienter är ofta tyngande för sjuksköterskor. När livet börjar närma sig slutet för patienter är sjuksköterskor viktiga personer. Sjuksköterskor kan ge stöd, framförallt till döende patienter men också till patientens närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats av tio vetenskapliga artiklar framkom ett resultat.

Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jämföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat på. Denteoretiska utgångspunkten utgår från utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldär begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har både varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrån hur de beskrev sinutbildning, lärare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska läget,användandet av medium och slogan.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering.

Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra månaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de människor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra månader. Det har också studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nå ut med sin propaganda?Metoden som används i uppsatsen är Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gå in djupare på vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt från Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse.Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter.

Genom globaliseringen och den internationella handelns utveckling har en ökad konkurrens blivit ett faktum på den Svenska marknaden. Detta innebär att även de Svenska företagen har möjlighet att verka på fler marknader vilket även ställer krav på företagen att skapa en konkurrenskraft som kan motstå det ökade konkurrenstrycket. Med detta i fokus utvecklades vår problemställning: Hur arbetar företag för att skapa konkurrensfördel på marknaden? Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur ett företag kan arbeta för att skapa konkurrensfördel på marknaden. Vi har valt att studera detta ur ett företagsperspektiv genom en fallstudie på ett företag och fem djupintervjuer, där vi har valt att fokusera på hur de arbetar med sina interna konkurrensfördelar.

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Internet, är inte längre bara ett medium utan också en marknadsplats och en informationskanal. Ett av marknadsförarens verktyg är reklam och bra reklam ska innehålla så mycket kommunikation som möjligt. Marknadsförarna måste hänga med och lägga en allt större del av marknadsföringen i de digitala medierna som Internet. För att lyckas med reklam på Internet är det viktigt att göra något som ingen tidigare gjord och restaurangbranschen är inget undantag. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer på fem restauranger med liknande storlek i centrala Göteborg undersökte jag hur restaurangerna marknadsför sig genom Internet och vilka strategier de använder idag.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.