Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers lärande och hälsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden är kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lärare i årskurs F-3 på sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lärarna anser att elever lär sig på olika sätt, samt lär med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. Nästan alla lärare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belägg till varför. Det belägget som flest lärare använder är att eleverna får använda hela kroppen och alla sinnen i lärandet, de får göra.

 Den här uppsatsen handlar om tankar, åsikter och erfarenheter av det nationella minoritetsspråket jiddisch och den bygger på intervjuer med fyra personer i olika åldrar som bor på olika platser i Sverige. Deltagarna är två män och två kvinnor, en äldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har någon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av två teoretiska modeller för att utvärdera hotade språk. Det är dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsättningar för att språk används som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet är att de äldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men läser och skriver väldigt begränsat.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Statistik visar att av alla kvinnor i Sverige som föder barn, har minst 21 % också genomgått missfall. Ett missfall väcker många olika känslor hos de par som berörs, såsom förlust, sorg, skuld, oro och existentiella funderingar. Missfall kan innebära en traumatisk upplevelse för alla berörda och sjuksköterskans roll att stödja och tillgodose parets behov är central för att säkra såväl fysisk som psykisk återhämtning. Sjuksköterskorna behöver identifiera det individuella behovet och vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder för att hjälpa paret under denna tid. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder i samband med missfall.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lärarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrån barnens lärande. För att synliggöra lärarnas tankar och erfarenheter användes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan på barnens lärande. Lärarna menar att miljön skapar lärarens roll och det är lärarna som innehar huvudrollen när det gäller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska ändras och lämpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgå från barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lärande miljö.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8?7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer.