Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande.

Studiens syfte var att se hur elever förstår de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss på var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smågrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

SammanfattningIntroduktion: Patienter i sjukvården som inte behärskar svenska språket får hjälp av kontakttolkar i sin kontakt med vården. Det saknas idag vetenskaplig kunskap om hur den enskilda patienten upplever detta. Det behövs en ökad förståelse för dessa patienters uppfattningar av att samtala med sjuksköterska eller barnmorska via kontakttolk. Det vårdvetenskapliga perspektivet handlar om kommunikation, delaktighet och bemötande. En förbättrad kunskap, både teoretiskt och praktiskt, kan ge sjuksköterskor stöd i omvårdnadsarbetet med tolkmedierad kommunikation.Syfte: Syftet är att beskriva patienters uppfattningar av tolkmedierat samtal via telefontolk respektive via närvarande tolk.Metod: Fjorton kvinnor (21-50 år) med somaliskt ursprung, vilka var i behov av kontakttolk, tillfrågades om deltagande i studien.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Syfte: Att belysaBVC-sjuksköterskors upplevelserav arbetetmed föräldrar vars barn harövervikt.Bakgrund:Övervikt bland barn i förskoleåldern har ökat under de senaste åren i Sverige. Övervikt kan ge både fysiska och sociala konsekvenserför barnet. Föräldrar är nyckelpersoner i arbetet mot att förebygga övervikt hos barn.Sjuksköterskor inom barnhälsovård (BVC) är de som tidigt kommer i kontakt med dessa föräldrar. Design:Kvalitativ intervjustudie.Metod:Tio intervjuer som spelades in genomfördes med BVC-sjuksköterskor under februari 2013. Svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar de motoriska nervcellerna och leder till att de viljestyrda musklerna blir successivt försvagade. Patientens tankeverksamhet och sensoriska funktion är helt intakt trots att kroppen sakta blir förlamad. Genom att se patienten ur ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för sjukdomen och hur det är för patienten att leva med den. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att leva med ALS ur patientens perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes innehållande vetenskapliga artiklar med tidigare forskning inom valt ämne.

Att vara småbarnsförälder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svåra och existentiella känslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk småbarnsförälder. Två självbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rädslan över att dö och tvingas lämna sina barn var en övergripande känsla som uppkom hos de cancersjuka föräldrarna, samtidigt som de kämpade med att dölja sina känslor för barnen och upprätthålla en normal vardag.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.