Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bilder finns överallt i vår vardag. Barnen upplever mycket av sin omvärld just genom bilder. Därför är det viktigt att barnen får ett eget bildspråk att möta massmediebilden med. Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa våra kunskaper inom området barn och konstverk. Vi fick en positiv erfarenhet av detta under vår utbildning och vi ville ta reda på hur andra pedagoger arbetar med konstverk.

I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir i dag äldre och antalet äldre som behöver palliativ vård ökar. Då en äldre familjemedlem vårdas palliativt förändras livet runtomkring denne. Eftersom närstående ofta är involverade i denna vård krävs det mycket av dessa när det kommer till anpassningen till den nya situationen. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda äldre familjemedlemmar palliativt Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie, där nio vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Resultat: Närståendes förutsättningar för att orka ge god vård och vara delaktiga var att det fanns ett samspel, en god kommunikation och stöd av vårdpersonalen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man i serien Äkta människor väljer att återskapa talspråkliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende på om karaktärerna som talar är hubotar, en typ av robot, eller människor. Syftet är även att undersöka hur dessa dialoger förhåller sig till de två samtalsstilarna respekt- och hänsynsstilen och närhets- och engagemangsstilen beroende på talarens arttillhörighet. Materialet består av nio dialoger från seriens andra säsong som fanns tillgänglig på SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjälp av CA-analys.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn på sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Fem verksamma lärares uppfattningar och syn på religionskunskapsämnet har studerats i föreliggande uppsats. Syftet är att belysa verksamma lärares uppfattningar om ämnet bidrar med en nytta för eleverna och hur lärarna motiverar religionskunskapsämnet. En kvalitativ metod har använts för att få fram data och semistrukturerade intervjuer har utförts. Forskning med ett lärarperspektiv, elevperspektiv och didaktiskt perspektiv har använts vid analyser av data och varit bidragande för uppsatsen.Uppsatsen utgår från en huvudfråga som behandlar på vilka sätt lärarna anser att ämnet fyller en funktion för elevers nytta med religionskunskapsämnet. Två delfrågor ställs i uppsatsen för att huvudfrågan ska vara möjlig att besvara och de behandlar lärarnas beskrivning vad som är det mest centrala i innehållet i religionskunskap 1 och hur lärarna motiverar detta samt hur lärarna beskriver nyttan med ämnet i relation till elevers möjligheter att fungera i ett mångreligiöst samhälle och deras förmågor att hantera existentiella och etiska frågor.Resultatet i studien visar att lärarna anser att ämnet bidrar till eleverna och detta har de användning av utanför skolan.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.