Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Ungefär 8400 kvinnor får diagnosen varje år i Sverige. Sjukdomen leder i många fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att få diagnosen kan innebära stora livsförändringar. Kännedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan tillgodose omvårdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vårdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.

Bakgrund: Tryckkammarbehandling är en vanlig behandling för dykarsjuka, men kan även användas vid andra tillstånd, till exempel hos patienter med svårläkta sår, vilka överlag upplever sig ha sämre livskvalitet. Den definition av livskvalitet som valdes i denna studie grundades i den subjektiva livssituationens flerdimensionella aspekter. Studiens teoretiska förankring utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på upplevelsen kring livskvalitet utifrån WHO och Haas.Syfte: Att beskriva upplevelser av livskvalitet hos patienter med svårläkta sår i nedre extremiteter i samband med tryckkammarbehandling.Metod: Systematisk litteraturstudie av befintlig vetenskaplig litteratur inom intresseområdet. Artiklarna granskades kritiskt genom författartriangulering och analyserades utifrån ett deduktivt arbetsätt. Analysen grundar sig på fem artiklar.Resultat: Tryckkammarbehandling ledde, i de artiklar vi studerade, till ökad livskvalitet bland annat genom ökad sårläkning, förbättrad hälsa och minskad fysisk begränsning.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vikommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kankommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studienanvänder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant.

 Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005).

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.