Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen påverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte också om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och så fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrättslagen) samt lagen om människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsens empiri grundar sig på fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjälp av tematisk analys som utgår ifrån teman hämtade från frågeställningarna och syftet.

Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken.

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Bruhner, C. Det händer även män! En kvantitativ studie om myter och normer kring män som utsatts för sexuellt våld. Examensarbete på magisternivå i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2013. Män som utsatts för sexuellt våld är ett fenomen som får ytterst lite uppmärksamhet inom samhällsvetenskaplig forskning. Ämnet är outforskat och har en klar brist på framförallt kvantitativ data.

Sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer är väl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan använda djuren i hemmet som ett medel för att skrämma, kontrollera, hämnas och utsätta sin partner för tvång. Det kan ske genom hot att skada eller döda djuret och faktiska handlingar där personen ifråga gör det. Våld mot djur är också förknippat med eskalerande våld. Studier tyder på att djurens utsatthet gör det svårare för den våldsutsatta partnern att lämna förhållandet, då hen är orolig för vad som ska hända med djuret.

In my work as family counselor I have long seen a pattern with many of the couples I?ve met. Thepattern consists of a movement where one person take an offensive, accusing and sometimeschasing position, whilst the other person is on the retreat. Over and over again I?ve made theexperience that if you help them solve a single problem another one pops up.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

BakgrundKriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet.Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället.Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada.

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Syftet med studien var att ta reda på brottsbekämparnas tankar och idéer angående fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bäst skall göra för att minska eller få stopp på smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen består av åtta brottsbekämpare som arbetar i brottsbekämpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. Brottsbekämparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekämpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning.