Inom den palliativa vården är vanliga symtom smärta och i synnerhet existentiell smärta. Obehandlad existentiell smärta får konsekvenser för graden av patientens lidande. Begreppet ?total pain? har haft stor betydelse för hospicerörelsen och palliativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors omvårdnad av patienter med existentiell smärta inom palliativ vård för att därmed kunna minska patientens lidande.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar och erfarenheter som distriktssköterskor och sjuksköterskor (n=18) i hemsjukvården i norra Dalarna hade för att utföra existentiell omvårdnad till patienter inom palliativ vård. Syftet var dessutom att undersöka eventuella skillnader beträffande erfarenheter och förutsättningar mellan medicinskt omfattandehemsjukvård (MOH) och vårdcentralernas hemsjukvård (VC).Metod: Studien hade en komparativ tvärsnittsdesign med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde via en semistrukturerad enkät. Kvantitativ data analyserades statistiskt och kvalitativadata genom innehållsanalys.Resultat: Ingen skillnad mellan MOH:s och VC:s förutsättningar att utföra existentiell omvårdnadsamt i upplevelsen av hur nöjd vårdgivaren var med sin existentiella omvårdnad kundepåvisas. Däremot fanns skillnader i hur ofta existentiell omvårdnad utfördes inom respektivearbetsplats.

Ungdomar rapporterar i en högre utsträckning än övriga befolkningen att de har blivit utsatta för brott. Trots detta bygger studier mestadels på att kartlägga vuxnas upplevelser av utsatthet. Detta är en kvantitativ studie som på ett övergipande plan undersöker ungdomars utsatthet för stöld och våld i relation till flera faktorer som är kopplade till olika kriminologiska teorier. Inledningsvis undersöks sambandet mellan ungdomars exponering för kriminogena miljöer samt deras utsatthet för våld och stöld utifrån situationell handlingsteori (SAT). Därefter kontrolleras även om sambandet mellan kriminogen exponering och utsatthet, påverkas av den informella kontrollen från föräldrarna.

Syftet med vår studie är att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av våld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende våld, hot, utsatthet och hjälpsökande. Undersökningen är kvalitativ och utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar från två olika förortsområden till Göteborg. Vi har genomfört två fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptäcktes under uppsatsens gång och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade på de olikariskerna som barn med funktionsnedsättning kunde utsättas för och i vilken utsträckning.Riskerna varierade från psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ämnesområdet söka, granska och sammanställa befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsättning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jämförelse till barn utan funktionsnedsättning.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Internetbedrägerier är ett växande problem som kan leda till negativakonsekvenser för offren och den kommersiella infrastrukturen. Attkartlägga fenomenet och identifiera de egenskaper som kan bidra tillökad risk för utsatthet är därför viktigt. Syftet med denna studie var attundersöka utsattheten och oron för att utsättas för internetbaseradebedrägerier bland studenter vid Mittuniversitetet. En webbaseradenkät distribuerades till 600 slumpmässigt utvalda studenter ochdatamaterialet (17%, N = 102) analyserades genom ?², Mann-WhitneyU och Kruskal-Wallis-test samt logistisk regression.

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt Existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det judiska folkets kultur och religion står i ett direkt förhållande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra världskrigets Förintelse, den så kallade Holocaust. För att få svar på denna fråga har jag koncentrerat mig på ett litteraturstudium av den judiska historien, och då framför allt på folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fått och vilka svar de gett på utsattheten och lidandet. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sägas stå i ett direkt förhållande till judendomens grändläggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosföreställning har inneburit att ett av svaren på utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Syftet med denna studie är att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets växel i deras arbete. Fokus för studien ligger på telefonisternas attityder och syner på sin utsatthet samt vad som är orsaken till att de i arbetet är utsatta.Studien utgår ifrån följande två frågeställningar:- Hur ser telefonisterna på sin utsatthet och sitt offerskap?- Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrån deras yrkesroller och placering inom myndigheten?Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren på dessa frågeställningar.Denna studies teoretiska förankring utgår ifrån delar av den befintliga forskningen på området om utsatthet i arbetet i form av våld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning på området handlar om vårdanställdas utsattheter i arbetet har jag valt att utgå ifrån den. En kombination av att de vårdanställda värnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska påverkas till det negativa och att de skuldbelägger sig själva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Vid cancer sker en okontrollerad mutation av cellerna som leder till tumörbildningar. Sjukdomen förändrar den drabbades liv och kan ge sociala, emotionella och existentiella konsekvenser. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteratur studie med 22 artiklar från olika länder med syftet att beskriva cancerpatienters upplevelser av existentiell smärta. Resultat: Studiens resultat är presenterat i två teman: Lidande som berör kropp, psyke och socialt liv med subteman: Fysiskt, psykiskt och socialt lidande och Spirituellt lidande med subteman: Tankar kring andlighet, Att uppleva acceptans, Att fina mening och Att känna hopp. Teman och subteman beskriver patientens upplevelser av existentiell smärta vid cancer. Fysiska lidandet uttrycktes i form av trötthet och andra biverkningar från cancerbehandlingen.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common.