AbstractThe purpose of this thesis is to describe and analyse Europol. The research questions are:- How would increased powers for Europol impact on the cooperation between Europol and police authorities in EU-member states?- Which one of the two theories transactionalism and neofunctionalism can best create an understanding of Europol and its integration with the police of the member states?In so doing the study applies a qualitative method.Europol is the European Police Office and it was established through the Maastricht treaty in 1992 with the purpose of making the integration between police of the EU member states more efficient. In order for Europol to make integration between the police of member states more efficient it can be suggested that it needs for Europol to develop into having executive powers.One conclusion of this study is that Europol is an important tool for integration in the EU but there are at least three issues that are influencing the level of effectiveness in the integration work between the police of the member states; possible mistrust, that Europol has no executive powers and that it is voluntary for member states to participate in assisting Europol with information. Another conclusion is that Europol can be understood through an integration perspective when transactionalism and neofunctionalism are complementing each other..

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

SammanfattningDetta examensarbete undersöker hur ett globalt industriföretag arbetar med kunskapshantering utifrån ettKnowledge management-perspektiv. Målföretaget undersöks genom Talent management-konceptet People Equity. Vi baserar vår uppsats på empiri bestående av tolv kvalitativa intervjuer med medarbetare från företaget. Våra teoretiska utgångspunkter grundas primärt på Alvesson och Kärremans deskriptiva modell om hur företag arbetar med kunskapsstyrning, Model of managerial intervention. Utifrån analys av insamlad empiri placerar vi ut målföretaget på ovan nämnda matris.

?Never!? That was the answer UFC President Dana White gave when asked when women would be seen in the UFC. Two years later the first fight between two women took place and now there?s more than 50 female competitors in the UFC - an organisation that earlier was reserved only for men.?Women will never fight in the UFC? ? A qualitative content analysis of the depiction of women?s MMA in media is a study which focuses on how women?s MMA and Ronda Rousey as an individual athlete are portrayed in american internet based MMA media, with a gender research perspective. This study also investigates how the introduction of the first women?s division in the UFC might have affected the depiction women?s MMA in media.The theoretical framework consists of gender theory concepts such as gender performativity, the man as norm, sports and masculinity.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det är ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jämförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer från fyra företag definierar, arbetar inom området samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer från att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi.Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats på tre teman för att besvara frågeställningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jämföra definitioner och arbetssätt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har även analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta är ett nytt fenomen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person.

Research shows that people with burnout experience a high degree of impairments in a range of cognitive functions including memory, attention and concentration. The overall aim of the present study is to investigate whether there is a correlation between subjective estimates of cognition and cognitive performance with objective tests in people with burnout with a focus on working memory and executive functions. Three specific questions were addressed; First, what cognitive problems are described and to what degree? Second, is the performance of executive and working memory tests related to self-reported cognitive problems? Third, are the self-reported cognitive problems related to measures of psychological distress? The study included 77 patients, 65 women and 12 men, with a mean age of 43.48 years. The results show that patients with burnout perceive themselves as having significantly impaired cognition in everyday life, which is clearly evident on the basis of the self-assessment forms PRMQ and CFQ.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Changes in the labour market combined with an increased media coverage of managers, have resulted in the rise of a new human due diligence industry. The use of background checks has lately become increasingly popular on the Swedish market and many companies use it as an evaluation tool when recruiting. This study investigates differences in the background screening procedure for recruitment to executive management positions and lower level positions. It also aims to answer why background checks are conducted, using a cultural and a functional perspective. The report takes an abductive approach and data has primarily been gathered through a survey directed to large Swedish companies.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Tidigare teorier och studier på området motivation och talent management visar att det är mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmåga skapar konkurrensfördelar på den globala marknaden. För att behålla talangerna i organisationen är det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och därmed minska talangernas intention att gå över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger är centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger från läkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys.

This paper is about a new organization how to get smaller communities to join together and become much larger. The purpose is to find out why Norra Sandsjö community and Bringetofta and Norra Sandsjö parishes were separated when Sävsjö municipality block was formed. The purpose is further to find out what the councils of Norra Sandsjö, Nässjö and Sävsjö, the church council and the people who lived in the area thought about the decision that was made by the executive organization in this matter (länsstyrelsen in Jönköping). Voting was arranged amongst the people, who lived in the specific area that in the first inquiry was suggested to be connected with Nässjö municipality block. The source material gives the result of this voting and the opinions of Norra Sandsjö, Nässjö and Sävsjö communities in this question.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

The aim of this master thesis is to study the integration in Sweden between forestry and bulky industries as fiber- and sawmilling companies. The analysis is based on theories about transaction cost economies and competitive strategy. The studied companies are active on the Swedish roundwood market. The buying actors on this market were divided into two groups; fiber- and sawmill industries. Three companies from each group were chosen subjectively by the author.